Syftet med examensarbetet är att, genom att intervjua fyra svensklärare om deras erfarenheter och upplevelser, synliggöra vilka faktorer som påverkar högstadieelevers läslust. Dessutom är vårt syfte att lyfta fram hur svensklärare utifrån sin förståelse för dessa faktorer utformar sin undervisning för att främja elevers läslust. Dessa syften uppnås genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Genom en kvalitativ analys av materialet, baserad på Alvehus (2014) tredelade analysmodell, identifierades fyra centrala faktorer som lärare behöver ha i beaktande när de utformar utformar sin undervisning för att främja elevernas läslust; bokens egenskaper, läsning som en central praktik, läsande förebilder samt vana och uthållighet. Resultatet indikerar att lärarna upplever att digitalisering har en betydande inverkan på elevers läslust. Vidare upplever lärarna att böcker som inte är relevanta och relaterbara kan påverka elevers läslust. Lärarna i denna studie framhåller att de använder sig av olika metoder och strategier, såsom högläsning och bokcirklar, för att främja läslust. I denna uppsats diskuterar vi vår empiri i relation till tidigare forskning, litteraturdidaktik och till två motivationsteorier. Utifrån vår empiri kan vi dra flera slutsatser, bland annat att det är betydelsefullt att elever får läsande förebilder i skolan.