Polyagglutination av erytrocyter beroende på ändrad cellyta, exempelvis då kryptantigen exponeras, kan resultera i utveckling av atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom (aHUS), framförallt hos barn. För 70 % av de som drabbas av aHUS blir sjukdomen akut och risken för dödsfall är 10–15 %. Diagnostik av aHUS baseras på lektiner som kan få erytrocyter som uttrycker olika antigen, att agglutinera. Problemet är att lektin kit med kontroller inte längre produceras. Därmed var syftet med studien att konstruera en lektinpanel som kan användas för att identifiera kryptantigen och för diagnostik av aHUS utifrån T-antigen test. Syftet var även att konstruera positiva kontroller till panelen och säkerställa att framställda lektiner inte reagerar ospecifikt på blodgrupper inom ABO-systemet. För att utföra studien utfördes behandling av erytrocyter med neuraminidas, papain respektive FSL-Tn, extrahering av lektinerna, bestämning av minsta möjliga reaktiva koncentration för de extraherade lektinerna, validering av framställda lektinreagens i jämförelse med utdaterad reagenspanel och validering av lektinreagens i relation till blodgrupper inom ABO-systemet. Resultaten från studien tyder på att kvarstående lektin kit inte längre är tillförlitliga. Konstruktion och validering av både lektinreagens och positiva kontroller lyckades, vilket tyder på att de kan standardiseras samt användas med hög tillförlitlighet vid identifiering av kryptantigen och diagnostisering av aHUS på kliniska laboratorier.  

Polyagglutination of erythrocytes due to altered cell surfaces, such as when cryptantigens are exposed, can result in the development of atypical hemolytic uremic syndrome (aHUS), especially in children. For 70% of those affected by aHUS, the disease becomes acute, with a mortality risk of 10–15%. The diagnosis of aHUS is based on lectins that can cause erythrocytes to agglutinate by expressing different antigens. The problem is that lectin kits with controls are no longer being produced. Therefore, the aim of the study was to construct a lectin panel that can be used to identify cryptantigens for the diagnosis of aHUS based on the T-antigen test. The aim was also to construct positive controls for the panel and to ensure that the produced lectins do not react unspecifically with blood groups within the ABO system. To conduct the study, erythrocytes were treated with neuraminidase, papain, and FSL-Tn, respectively. The lectins were extracted, and the minimum reactive concentration for the extracted lectins was determined. Validation of the produced lectin reagents was performed in comparison with the outdated reagent panel and in relation to blood groups within the ABO system. The results of the study indicate that the remaining lectin kits are no longer reliable. The construction and validation of both lectin reagents and positive controls were successful, suggesting that they can be standardized and used with high reliability for identifying cryptantigens and diagnosing aHUS in clinical laboratories.