This qualitative study is based on semi-structured interviews with five counsellors across three clinics within the Swedish trans healthcare system. The aim of the study was to obtain an understanding of how the counsellors understand their roles within the gender-affirming healthcare process, as well as how they understand their patients’ experiences of said process. The gathered material was analysed through the lenses of Foucauldian biopower, Lauren Berlant’s ‘slow death’, Jaime Alonso Caravaca-Morera & Maria Itayra Padilha’s ‘trans necropolitics’ (as influenced by Achille Mbembe’s necropolitics), cisheteronormativity and empowerment and advocacy theory. The combination of these theories was used to highlight the ways in which the experiences of trans people seeking gender-affirming healthcare subjects them to various constraints and indignities, despite the fact that the counsellors tried to act positively on their behalf. The conclusions made were that the counsellors saw themselves as professionals who were there to contribute to investigating and assessing the presence and/or severity of patients’ gender dysphoria as well as inhabiting a supportive, informational and advocative role. The counsellors believed that their patients were both emotionally negatively and positively affected by the healthcare process. They also believed that their patients adapted themselves and their stories to better fit the healthcare processes’ demands.

Den här kvalitativa studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer på tre könsidentitetsmottagningar i Sverige. Studiens syfte var att få en förståelse för hur kuratorerna förstår sin roll inom den könsbekräftande vården, samt hur de uppfattar sina patienters upplevelser av vårdprocessen. Det samlade materialet analyserades genom appliceringen av Foucaults biopower, Lauren Berlants ‘slow death’, Jaime Alonso Caravaca-Morera & Maria Itayra Padilhas ‘trans necropolitics’ (utifrån Achille Mbembes necropolitics), cisheteronormativitet samt empowerment och advocacy teori. Dessa teorier användes i kombination för att betona hur transpersoner som söker könsbekräftande vård möter olika restriktioner och inskränkningar, trots att kuratorerna försöker agera till patienternas förmån. Slutsatserna blev att kuratorerna såg sin roll som professionell i att bidra till utredning och bedömning av patienternas eventuella könsdysfori samt dess grad, samtidigt som de fanns till för att stötta, informera och företräda sina patienter. Kuratorerna uppfattade att sina patienter påverkas emotionellt både negativt och positivt av vårdprocessen, samt att de anpassar sig efter vårdprocessen.