Yrkeslärarens möten med elevers olikheter – i gränslandet mellan styrdokument och pedagogisk praktikSedan september 2022 tillhör jag forskarskolan Pedagogik och yrkeskunnande vid Malmö universitet. Då jag har en bakgrund som lärare i tyska och historia och som specialpedagog i gymnasieskolan fokuserar mitt forskningsområde på gymnasieskolans yrkesutbildningar och närmare bestämt mötet mellan yrkeslärares praktik och specialpedagogik.För 50 år sedan kom den svenska gymnasieskolans 2-åriga yrkesutbildningar att bli 3-åriga då arbetsmarknaden efterfrågade mer teoretisk kunskap hos arbetskraften och yrkeselever skulle få högskolebehörighet. Förändringarna innebar ökat inslag av teoretiska ämnen på praktiska utbildningar och lärare i teoretiska ämnen undervisar i större utsträckning på yrkesprogram. I en rapport baserad på försöksverksamhet inför 3-åriga yrkesprogram, pekar Hall (2009) på en ökad risk för avhopp från gymnasiestudierna framför allt vad gäller elever med låga grundskolebetyg. Svensk skolutbildning ska emellertid vara likvärdig, vilket även tar sig uttryck i skolans kompensatoriska uppdrag (SFS 2010:800). Genom att kompensera med utgångspunkt i elevers skilda förutsättningar och behov kan stödinsatser sägas vara ettexempel på detta uppdrag. Skolinspektionen (2021) visar att antalet utarbetade åtgärdsprogram är större på yrkesprogram än på teoretiska program. Insatta stödinsatser utgår inte från utbildningen som helhet samtidigt som yrkeslärare säger sig ha bättre förutsättningar att fånga upp elevers stödbehov. Då det finns sparsamt med nordisk forskning kring kombinationen yrkeskunnande (VET) och specialpedagogik (SEN) enligt Holmgren et al. (2021), är syftet med avhandlingsprojektet att med utgångspunkt i yrkeslärarens pedagogiska praktik undersöka yrkeslärarens roll och arbete kring och med stödinsatser och elevers skiftande behov ställt i relation till styrdokumentens och den enskilda gymnasieskolans ramar.Genom att ta avstamp i Lindensjös och Lundgrens (2000) läroplansteoretiska begrepp, formulerings-, transformerings- och realiseringsarena, kan relationer mellan styrdokument och pedagogisk praktik identifieras. Även om styrdokument tolkas, transformeras och realiseras i skolverksamheten kan gymnasieskolan beskrivas som en formuleringsarena förramar i den egna verksamheten. Lärare har att förhålla sig till verksamhetens liksom styrdokumentens ramar som därmed kan ses som flera olika logiker som påverkar och formar lärarens arbete. För att kartlägga yrkeslärarens roll i arbetsgången kring och med stödinsatser genomförs intervjuer med såväl specialpedagog som yrkeslärare. Tanken är att fånga relationen mellan verksamhetens ramar och yrkeslärarens praktik. Med inspiration från Lesson Study (Lewis, 2009) genomförs semistrukturerade intervjuer med yrkeslärare kring lektionsplanering och därefter görs lektionsobservation med uppföljande samtal för att på så sätt fånga yrkeslärarens pedagogiska praktik vad gäller möten med elevers olikheter.Styrdokumentens och verksamhetens ramar används sedan som raster vid analys. Resultatet förväntas därför inte bara kartlägga yrkeslärares professionella arbete i möten med elevers olikheter utan även relationen till och påverkan av styrdokumentens och skolverksamhetens ramar.ReferenserHolmgren, R., Pettersson, G., Ström, K. & Björk-Åhman, C. (2021). Nordic research on special needs education in upper secondary vocational education and training: A review. I: Nordic Journal of Vocational Education and Training, Vol. 11, No. 1, 97–123. DOI: 10.3384/njvet.2242-458X2111197.xHall, C. (2009). Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster. IFAU-rapport 2009:7.Lewis, C. (2009). What is the nature of knowledge development in lesson study? I: Educational Action Research, 17:1, 95-110. DOI: 10.1080/09650790802667477.Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HSL. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.Skolinspektionen. (2021). Arbetet med individuella stödinsatser i gymnasieskolan. Fokus på skyndsamhet, helhetsperspektiv och elevdelaktighet. Tematisk kvalitetsgranskning 2021. Diarienummer: 400-2020:1859. Stockholm