POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANSTÄLLNINGDentala implantat har blivit ett ofta använt alternativ för att ersätta förlorade tänder, vilket resulterat i att en ökad andel av den vuxna befolkningen är försedd med implantatförankrad protetik. Trots attfördelaktiga långtidsresultat av implantatbehandling rapporteratsförekommer infektioner. Hitintills har endast ett fåtal studier inkluderat data om infektioner runt implantat, vilket troligen lett till att denna komplikation vid implantatbehandling underskattats. Det ärmöjligt att vissa infektioner runt implantat utvecklas långsamt och att peri-implantit (infektion runt implantat med benförlust) blir en vanlig komplikation vid implantatbehandling, när fler patienter harhaft sina implantat en lång tid (>10 år). Det finns begränsad information om hur peri-implantit ska behandlas.Målet med avhandlingen var att studera frekvens av implantatförlustersamt förekomst av infektioner runt implantaten i en grupp av patienter som fått Brånemark-implantat installerade för 9-14 årsedan, samt att relatera dessa komplikationer till patient- och implantatspecifika faktorer. Vidare utvärderades tre kirurgiska behandlingsmodeller för peri-implantit.Denna avhandling baseras på sex studier;Studie I-III inkluderar 218 patienter och 1057 implantat som följdes i 9-14 år och utvärderar förekomsten av samt faktorer som kan relateras till implantatförlust och förekomst av samt faktorer relateradetill lesioner runt implantat.11Studie IV är en översiktsartikel som beskriver behandling av infektionerrunt implantat. Studie V är en prospektiv kohortstudie som inkluderar 36 patienteroch 65 implantat och som utvärderar användandet av benersättningsmedelmed eller utan resorberbart membran. Studie VI är en fallstudie med 12 patienter och 16 implantat och som utvärderar benersättningsmedel i kombination med resorberbart membran och täckt läkning.Denna avhandling visar att;Efter 9-14 år finns de flesta implantaten kvar i munnen hos patienterna (95.7%). Patienter som förlorat ett implantat förlorar ofta flera. Implantatförlust är relaterat till förekomst av parodontit (röntgenologisk benförlust på >30 % av tänderna).(Studie I)Peri-implantit är en vanlig klinisk företeelse efter 9-14 år.(Studie II)Vid användandet av implantatet som statistisk enhet förklarasen bennivå på ≥3 gängor (1.8 mm) av förekomst av keratiniseradmukosa och pus. På patientnivå förklaras peri-implantit av parodontit och rökning. (Studie III)Djurstudier har visat att re-osseointgration är möjlig. Majoriteten av humanstudierna är fallstudier. Täckt läkning och bentransplantat kan ge benfyllnad i defekter runt implantat.(Studie IV)Kirurgisk behandling av peri-implantit med ett benersättningsmedel eller benersättningsmedel och ettresorberbart membran resulterade i jämförbara kliniska ochröntgenologiska förbättringar. (Studie V)Benersättningsmedel i kombination med resorberbart membran och täckt läkning resulterade i defektfyllnad med

Dental implants have become an often used alternative to replace missing teeth, resulting in an increasing percentage of the adult population with implant supported prosthesis. Although favourable longtermresults of implant therapy have been reported, infections occur.Until recently few reports included data on peri-implant infections,possibly underestimating this complication of implant treatment. It is possible that some infections around implants develop slowly andthat with time peri-implantitis will be a common complication to implant therapy as an increasing number of patients have had theirimplants for a long time (>10 years). Data on treatment of periimplant lesions are scarce leaving the clinician with limited guidance regarding choice of treatment.The aim of this thesis was to study the frequency of implant loss and presence of peri-implant lesions in a group of patients supplied with Brånemark implants 9-14 years ago, and to relate these events to patient and site specific characteristics. Moreover three surgical treatment modalities for peri-implantitis were evaluated. The thesis is based on six studies; Studies I-III included 218 patients and 1057 implants followed for9-14 years evaluating prevalence of, and factors related to implantloss (Paper I) and prevalence of peri-implant infections and relatedfactors (Paper II-III).Study IV is a review describing different treatment modalities ofperi-implant infections.Study V is a prospective cohort study involving 36 patients and 65implants, evaluating the use of a bone substitute with or withoutthe use of a resorbable membrane. Study VI is a case series with 12patients and 16 implants, evaluating a bone substitute in combinationwith a resorbable membrane and submerged healing.This thesis demonstrated that:After 9-14 years the survival rates of dental implants are high(95.7%). Implant loss seems to cluster within patients and arerelated to periodontitis evidenced as bone loss on radiographsat remaining teeth before implant placement. (Paper I)Peri-implantitis is a common clinical entity after 9-14 years.(Paper II)Using the implant as the statistical unit the level of keratinizedmucosa and pus were explanatory for a bone level at ≥3 threads(1.8 mm). When the patient was used as a statistical unit ahistory of periodontitis and smoking were explanatory for periimplantitis.(Paper III)Animal research has demonstrated that re-osseointegration canoccur. The majority of human studies were found to be casereports. Using submerged healing and bone transplants, bonefill can occur in peri-implant defects. (Paper IV)Surgical treatment of peri-implantitis using a bone substitute withor without a resorbable membrane resulted in similar pocketdepth reduction, attachment gain and defect fill. (Paper V)Bone substitute in combination with a resorbable membraneand a submerged healing resulted in defect fill ≥2 threads (1.2mm) in 81% of the implants. (Paper VI)In conclusion: 9-14 years after implant installation peri-implantlesions are a common clinical entity. Smokers and patients with ahistory of periodontal disease are at higher risk to develop periimplantitis.Clinical improvements and defect fill can be obtainedwith various surgical techniques using a bone substitute.