The incidence and variety of diseases associated with ticks have increased world-wide and ticks are currently considered to be second only to mosquitoes as vectors of human infectious diseases in the world. In the northern hemisphere, Ixodes ricinus, the most common tick, transmits diseases caused by several infectious pathogens, including different types of bacteria, virus and protozoa. In Sweden, Lyme borreliosis, tick-borne encephalitis and erlichiosis are established, and more than 10.000 people are infected each year. This thesis focuses on aspects of risks associated with tick bites, the risk of contracting tick borne diseases including long-term outcome, and preventive measures and behaviour among people living in tick endemic areas. The first study describes the long-term outcome in patients treated with antibiotics due to neuroborreliosis. At the follow up, 75% of the patients had recovered completely and 25% (95% confidence interval; 17% - 33%) suffered from residual neurological symptoms such as facial palsy, concentration disorder, paresthesia and/or neuropathy. In order to avoid sequelae, early diagnosis and treatment are of great importance. The second study investigated the exposure and contraction of tick-bites with the risk of developing Lyme borreliosis from these tick-bites. Results showed that among people well aware of tick-borne diseases and who inspect their skin daily for ticks, the monthly rate of being tick bitten was 0.04 (95% confidence interval; 0.02-0.06) per 10 hours spent out of doors. Within six months, 3% had contracted Lyme borreliosis, i.e. the risk of developing this disease was 0.5% (95% confidence interval; 0.44-0.56) per tick-bite. The third (experimental) study was aimed at determining whether light-coloured or dark-coloured clothing had the least attractive effect on Ixodes ricinus. The overall found ticks between the both colours differed significantly, with 62% (95% confidence interval; 59% - 65%) of the ticks found on light-coloured clothing. Dark-coloured clothing seems to attract fewer ticks. The fourth study describes tick preventive measures, and their predictors, taken among highly exposed people. In total, 69% of the participants regularly took preventive measures, personally and/or in the environment. When analysing gender and preventive measure solely, women took more preventive measures compared to men. When analysing all risk variables together, spending less time in tick endemic area and being tick bitten the same tick season significantly increased the probability of taking any preventive measures. After being tick bitten, men increased their performance of preventive measures more than women.

Sjukdomar associerade till fästingar har ökat över hela världen och näst efter myggor är fästingar den vektor som orsakar mest sjukdom hos människan. I Sverige sprider fästingen sjukdomar såsom borreliainfektion, fästingfeber (erlichia) och fästingburen hjärninflammation (TBE), vilka orsakas av såväl bakterier som virus. Borreliainfektion är den vanligaste och mer än 10 000 personer drabbas årligen. Syftet med avhandlingen var att, ur ett epidemiologiskt perspektiv, studera de vanligast förekommande fästingburna sjukdomarna i Sverige med fokus speciellt på risker och prevention. I en uppföljningsstudie undersöktes risken för kvarvarande symtom efter antibiotikabehandlad neuroborrelios. Vidare studerades risken att bli fästingbiten och risken att utveckla fästingburen sjukdom. Experimentellt studerades en preventiv metod dessutom studerades aspekter på preventiva åtgärder inom en riskpopulation i södra Sverige. En populationsbaserad studie, genomförd i södra Sverige 1992-1993, visade att 16 % av patienterna med diagnostiserad borreliainfektion behandlades med antibiotika för neuroborrelios. Då deras hälsotillstånd undersöktes 5 år efter behandling upplevde 25 % fortfarande symtom de fått i samband med sin neuroborrelios. Risken för kvarvarande symtom var högre ju längre tid som gått mellan symtom och behandling. Fler vuxna kvinnor upplevde kvarvarande symtom jämfört med vuxna män. Av dem som upplevde kvarvarande symtom, ansåg 12 % att detta i någon form påverkade deras dagliga liv. Skärgårdsbefolkning, scouter, hundägare, skogsarbetare etcetera har tidigare identifieras som särskilt utsatta populationer avseende risken att bli fästingbiten och utveckla fästingburen sjukdom. I undersökningen där en riskpopulation följdes under en fästingsäsong, blev 84 % av deltagarna bitna trots att de inspekterade kroppen efter fästingar dagligen. Det uppskattade antalet fästingbett var 0.10 vid 10 timmars utomhusvistelse. Innan nästa fästingsäsong hade 3,4 % av deltagarna utvecklat borreliainfektion. Totalt rapporterades 1767 fästingbett och risken att utveckla fästingburen infektion var 1/221 bett eller 0,5 % per fästingbett. Personliga förebyggande åtgärder och förebyggande åtgärder i omgivningen rekommenderas i syfte att minska utsattheten för fästingbett och fästingburna sjukdomar. Åtgärder i omgivningen för att förhindra fästingförekomst kan vara att; hålla gräs och sly kort, använda insektsmedel, begränsa värddjurens förekomst och förebygga fästingförekomst på husdjur. Personliga förebyggande åtgärder kan vara att; undvika områden där fästingar finns, använda skyddande kläder, byta kläder och/eller duscha efter exponering i fästingrik miljö, inspektera kroppen och ta bort fastsatta fästingar snarast och uppsöka läkare vid symtom på fästingburen sjukdom. Den fästing som sprider sjukdomar i Sverige, Ixodes ricinus, har inga ögon och lite är känt om dess synuppfattningsförmåga. Möjligen kan den uppfatta gestalter eller skepnader. Då den söker värd att inta blodmål från, klättrar den upp på ett grässtrå och orienterar sig främst genom sina känselorgan. Den reagerar på vibrationer från rörelser i marken, koldioxidhalter, temperaturskillnader, dofter och fuktförhållande. Runt om i världen rekommenderas, att i förebyggande syfte, använda ljusa kläder hellre än mörka vid exponering för fästingar. Fästingen förväntas upptäckas lättare på ljusa kläder jämfört med mörka och kan då plockas bort innan den biter sig fast. I den experimentella studien jämfördes antalet fästingar på kläderna då deltagarna bar ljusa respektive mörka färger. Totalt insamlades 886 nymfer varav 62 % fanns på de ljusa kläderna. Sammanlagt hade alla deltagare flera fästingar på de ljusa kläderna jämfört med de mörka kläderna (medelvärde 20,8 fler fästingar på ljusa kläder). För att minska risken att bli fästingbiten och utveckla fästingburen sjukdom görs i folkhälsosyfte insatser för att öka medvetenheten om förebyggande åtgärder. Hur denna medvetenhet påverkar människors benägenhet att göra förebyggande åtgärder, och vilka faktorer som styr om preventiva åtgärder genomförs eller inte, studerades efter fästingsäsongen 2002 i en befolkning som lever i miljö rik på fästingar. Alla deltagare hade valt att vaccinera sig mot TBE (70 % av den bofasta befolkningen) som nyligen upptäckts etablera sig i det geografiska området. Utöver vaccination, gjorde 69 % av dem regelbundet personliga förebyggande åtgärder eller förebyggande åtgärder i miljön. Kvinnor gjorde mer åtgärder jämfört med män, liksom de som tidigare blivit behandlade för fästingburna sjukdomar jämfört med som inte blivit behandlade. Då alla de variabler som kan tänkas bestämma att förebyggande åtgärder genomförs analyserades tillsammans, visade sig mindre tid spenderad på ön samt fästingbett samma fästingsäsong öka sannolikheten att göra förebyggande åtgärder. Hos män ökade sannolikheten att göra förebyggande åtgärder först efter att de blivit fästingbitna. En tredjedel av alla deltagarna ansåg att deras fritidsaktiviteter utomhus påverkades på grund av fästingförekomsten. Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen konsekvenser av och människors förhållningssätt relaterade till de risker som fästingar kan medföra samt aspekter på förebyggande åtgärder. Majoriteten av de människor som uppehåller sig i fästingrik miljö blir bitna trots en stor medvetenhet om fästingförekomst, förebyggande åtgärder och de risker fästingbett kan innebära. Lyckligtvis utvecklas endast ett fåtal av alla bett till sjukdom. Emellertid finns risk bland dem som utvecklar sjukdom att symtom kvarstår och påverkar deras hälsotillstånd många år efter sjukdomen startat. Tidig diagnos och tidig behandlig av borreliainfektion är av stor vikt för att undvika resttillstånd. Tvärt emot förebyggande rekommendationer för att undvika fästingbett, verkar Ixodes ricinus vara mer benägen att välja en värd med ljus klädsel framför en värd med mörk klädsel. Många personer genomför aktivt förebyggande åtgärder, antingen rekommenderade sådana eller finner de egna sätt att minska de potentiella riskerna. Många människor anpassade sin livssituation, bland annat genom att begränsa sin tid ute i fästingrik natur. Därmed kan de inte ta del av de fördelar dessa naturupplevelser innebär för välbefinnandet. Resultaten i dessa studier bidrar till en ökad kunskap om vikten av, och ger exempel på hur fästingbett och fästingburna sjukdomar kan förebyggas.