I vårt vardagliga arbete som pedagoger och som utbildningsforskare, har vi upplevat att det är oftast studenternas färdiga resultat som examineras. Utifrån detta problemområde tog vi avstamp när vi genomförde ett pedagogiskt utvecklingsprojekt. Mer precis hade vi två utgångspunkter:

1. Vi menar att kunskapande och måluppfyllelse sker under studenternas arbetsprocess, vilket inte självklart syns i det färdiga resultatet.

2. Vi menar att en examination, som sker vid fler tillfällen under arbetsprocessen, blir en effektivare plattform för lärande än en slutlig granskning av ett färdigt resultat.

I detta paper vill vi problematisera och diskutera dessa frågor, som utforskades i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt, vars syfte vart att genom en didaktisk design, utforma bedömningsformer och examinationer inom Examensarbeteskursen i Visuell kommunikation (VK) på Malmö Högskola. Utvecklingsprojektet och papret bygger på den forskning om teori-och-gestaltning och på nyare idéer om konstnärlig forskning som bedrivits på institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) (Ehn, 1998; Reimer, 2005; Melin, 2012; 2013) samt på pedagogisk forskning om visuella lärandeformer. (Augustsson, 2012; Borgdorff, 2011; Göthlund m fl, 2011; Rose, 2011; Sch.n, 2011; Selander & Kress, 2011). Utvecklingsprojektet kan också ses som en didaktisk konkretisering av postdocprojektet och forskningscirkeln Kunskapens mellanrum (Melin, 2013, Augustsson, 2014) och VR-forskningprojektet Kunskapens framträdandeformer (Göthlund m fl, Göthlund & Lind, 2010; 2011, Melin, 2012).

Metodologiskt arbetade vi med att ta fram en didaktisk design under h.sten 2013. Begreppet dubbelt perspektiv (Göthlund & Lind, 2010) var fokus för denna, och innebär att teoretiska och gestaltande arbetsformer bör integreras för att fördjupa och bredda studenters lärandeprocesser. Utifrån detta har vi tillsammans med studenterna i Examensarbeteskursen i Visuell kommunikation 2014 genom en serie workshops, konstruerat en metod där formativa bedömningar som examination är tänkta att integreras i handledning och arbetsprocess. Det pedagogiska målet med detta var att stärka studenternas möjligheter till måluppfyllelse genom att göra så att hela lärprocessen omfattas av examinationen. Den konkreta didaktiska modellen förtydligade hur arbete med dubbla perspektiv kan synliggöras och bli ett verktyg för både lärare och studenter. Ett resultat var att problematisering av begreppen bedömning och kritik har gett betydelsefulla ingångar till att diskutera hur vi bed.mer och kritiserar och hur hela lärandeprocessen kan vara med i examinationen. Vi menar att handledaren inte bara bör handleda, utan också ge kritik och bedöma. En examination är inte bara en mätning av ett resultat utan en viktig del i läroprocessen. Vi tenderar till att glömma den viktiga aspekten i vår iver att göra rättssäkra korrekta bedömningar. I den här processen är det därför viktigt att handledaren också är en del av examinationsprocessen. Vårt förslag är att ha en examinator på arbetets helhet (alltså både traditionell uppsats och gestaltande medieproduktion), som tillsammans med handledare gör den slutgiltiga bedömningen. Papret avslutas med en diskussion om vikten av att utvecklingsarbetet inte slutar i och med utvecklingsprojektets slut. Vi har fortfarande arbete kvar med att genomföra det vi och studenterna arbetade fram under våren 2014. Att implementera didaktiskt förändringsarbete är emellertid inte alltid lätt. Byråkratiska kvarnar mal långsamt och det är svårt att snabbt genomföra pedagogiskt utvecklingsarbete.