Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Universitet har idag ett eget inslag av vägledning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett par exempel på inslag är olika diskussioner, föreläsningar och arbeten om vägledning i förhållande till elever med exempelvis ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Något utbildningen inte berör är hur en studie- och yrkesvägledare tillsammans med andra professioner inom skolans miljö kan jobba mot kriminaliteten. Arbetets syfte grundar sig i detta samhällsproblem och undersöker vilken roll de före detta kriminella anser att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att minimera sannolikheten till att en person hamnar i en kriminell miljö. Vidare är syftet att undersöka vilken typ av vägledning de kriminella personerna är i behov av. För att uppnå syftet har utgångspunkten varit följande frågeställningar: Vilken typ av vägledning anser före detta kriminella personer att de behövt för att inte hamna i en kriminell miljö? Vilken roll anser före detta kriminella personer att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att motverka kriminalitet samt att stödja personer med kriminell bakgrund?

En kvalitativ metod har använts i form av sex intervjuer, via zoom, med före detta kriminella. Teoriförankringen inkluderar Systems Theory Framework of Career Development (STF) av Patton och McMahon och Careership Theory av Hodkinson och Sparks. Typen av vägledning de kriminella är i behov av har identifierats och framhävts av ovan nämnda teorier. Undersökningens resultat visar att personer som befinner sig i en kriminell miljö eller är på väg dit är i behov av någon som presenterar andra möjligheter än en kriminell karriär. Vidare visar resultaten att vägledningen bör innefatta identifiering av olika mål, kontinuerlig motivation med att se och följa sina mål samt en stöttande vuxenförebild som ser, hör och förstår dem. I detta fall kan det enligt informanterna vara en studie- och yrkesvägledare som besitter kunskap om karriär och val.