Syftet med studien är att undersöka om fritidshemslärare arbetar för att förebygga psykisk ohälsa hos elever i årskurs 3-6 och hur de i så fall gör detta. Syftet är även att ta reda på om de anser sig ha tillräckligt med förutsättningar för att hjälpa elever som lider av psykisk ohälsa. Forskningsfältet inom detta område var begränsat och var därför värt att undersöka. I  studien  används en kvalitativ forskningsmetod där det utfördes sju intervjuer med utbildad fritidspersonal såsom fritidshemslärare och fritidshemspedagoger från fyra olika skolor i södra Sverige. Analysen tar avstamp i teorin om ett relationellt perspektiv. Resultatet och analysen har redovisat hur informanterna uppfattar begreppet psykisk ohälsa, vilka förutsättningar de anser sig ha för att förebygga psykisk ohälsa och vilket förebyggande arbete de genomför eller inte genomför. Resultatet visar  att psykisk ohälsa är ett ämne som fritidshemslärare inte pratar särskilt mycket om vilket de anser att de skulle behöva göra mer. Studien har också kommit fram till att en övervägande del av våra informanter inte medvetet genomför något förebyggande arbete och att de till viss del inte anser sig ha tillräckligt goda förutsättningar för att hjälpa elever med psykisk ohälsa.