Denna uppsats syftar till att undersöka hur bevarande av kulturarv kan vara en del av adaptiv återanvändning, på engelska adaptive reuse, av industriell bebyggelse. Adaptiv återanvändning innebär att en befintlig byggnad, eller ett befintligt område, görs om för andra ändamål än det som det byggdes för. Denna företeelse är praxis i modern stadsutveckling och kan ske i olika skalor. I en större skala kan det innebära att ett helt område byggs om till en ny stadsdel, där den befintliga bebyggelsen utvecklas med nya ändamål för att integreras i den omkringliggande staden. Oavsett skala på ombyggnaden behöver de som genomför den förhålla sig till de kulturhistoriska värden som kan finnas på platsen, och vilken hänsyn som ska tas till dem. 

Till följd av industrialiseringen som skedde kring sekelskiftet 1900 blev industriella produktionsmiljöer ett vanligt inslag i Sveriges städer. Människor flyttade från landsbygd till stad för att arbeta i de nya fabrikerna, vilket medförde en helt ny samhällsstruktur. Under andra halvan av 1900-talet förändrades förutsättningarna för industrierna, vilket ledde till att många av produktionsmiljöerna skulle överges. Tiden efter denna förändring refereras till som postindustrialismen. Då industrialiseringen var en epok som lagt grunden för hur många aspekter av våra liv ser ut idag är bebyggelse från denna tid viktig i vår förståelse för det samhälle vi nu lever i. Man talar om industriarv, alltså det industriella kulturarvet. 

Adaptiv återanvändning av dessa forna industrimiljöer är vanligt förekommande i svenska städer. Därför kommer denna uppsats undersöka hur denna typ av stadsutvecklingsprojekt förhåller sig till det industriella kulturarvet. Detta kommer att göras genom en komparativ fallstudie av tre objekt, grundat i en kvalitativ dokumentanalys. De tre fallstudieobjekten är Gasverket i Stockholm, Dalénum på Lidingö samt CV-området i Örebro. Dessa är alla tre samtida stadsutvecklingsprojekt där adaptiv återanvändning av industrimiljö spelar en central roll. Dokumenten som undersöks är projektens olika plandokument med tillhörande kulturmiljöutredningar. Dessa analyseras sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk grundat i det rådande forskningsläget för de två fälten kulturmiljövård och adaptiv återanvändning. De tre fallstudierna jämförs sedan för att besvara undersökningens forskningsfrågor.