Background: Doppler ultrasound has become a preferred method to evaluate stenotic heart valves due to its cost-effectiveness and lower invasiveness compared to cardiac catheterization. Nevertheless, the accuracy of pressure gradient estimation using ultrasound is limited, and inconsistencies in measurements compared to catheterization have been reported. Given that valve stiffness is an important risk factor for valve disease, an investigation of its effects on pressure gradient estimates and the impact of flow velocity is warranted. Aim: This study sought to evaluate the role of valve stiffness and flow rate in determining the pressure gradient by comparing Doppler with cardiac catheterization-derived pressure gradients. Method: The study utilized a phantom mimicking the left side of the heart and tested three artificial mitral valves with varying levels of stiffness and three distinct flow rates. Both mean and maximum pressure gradients were measured using both methods. Results: A correlation between Doppler and catheter-derived pressure gradients were found (r²mean=0.97 and r²max=0.96). The Doppler measurements tended to overestimate the pressure gradients obtained by catheterization. Flow rate and valve stiffness were found to significantly impact the pressure gradients. The Bland-Altman plot analysis showed a systematic bias between the two methods of measuring the pressure gradient, with larger differences observed at greater flow rates and valve stiffness. Conclusion: The study's results indicate a significantly influenced by both flow rate and valve stiffness. Increase in valve stiffness and flow rate result in a greater difference between the pressure gradients obtained through the two methods. Furthermore, the study highlights that Doppler measurements tend to overestimate pressure gradients when compared to values obtained through cardiac catheterization.

 Bakgrund: Doppler ultraljud har blivit en föredragen metod för att utvärdera stenotiska hjärtklaffar på grund av dess kostnadseffektivitet och lägre invasivitet jämfört med hjärtkateterisering. Trots detta är noggrannheten vid beräkning av tryckgradienter med ultraljud begränsad, och inkonsekvenser i mätningarna jämfört med kateterisering har rapporterats. Klaffstyvhet utgör en riskfaktor för klaffsjukdomar, det är av viktigt att undersöka hur klaffens styvhet påverkar uppskattningen av tryckgradienten, tillsammans med flödeshastigheten. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera den eventuella inverkan som klaffstyvhet och flödeshastighet har vid bestämning av tryckgradienten genom att jämföra Doppler mätta tryckgradienter med hjärtkateterisering erhållna tryckgradienter. Metod: I studien användes en fantom som efterliknar hjärtats vänstra sida och tre konstgjorda mitralisklaffarna med varierande styvhet testades tillsammans med tre olika flödeshastigheter. Både medel- och maximala tryckgradienter uppmättes med båda metoderna. Resultat: En korrelation mellan doppler- och kateterbaserade tryckgradienter hittades (r²mean=0,97 och r²max=0,96). Dopplermätningarna tenderade att överskatta de tryckgradienter som erhölls genom kateterisering. Både flödeshastighet och klaffstyvhet visade sig ha en betydande inverkan på tryckgradienterna, och en systematisk bias observerades mellan de två metoderna för att mäta tryckgradienten. Slutsats: Studien visar att tryckgradienter påverkas märkbart av både flödeshastighet och klaffstyvhet. En ökad klaffstyvhet och flödeshastighet leder till en större skillnad mellan de två metodernas uppmätta tryckgradienter. Vidare framhäver studien att dopplermätningar tenderar att överskatta tryckgradienterna jämfört med värden som erhålls genom hjärtkateterisering.