Ett tillväxtfokus och förändringar inom regionalpolitiken har gett upphov till en förskjutning i den kommunala verksamhetens ansvar att utöver service och välfärd även ta hänsyn till ett ekonomiskt utvecklingsarbete. Den nya situationen har ökat trycket på kommuner att konkurrera med varandra om exempelvis företagsetableringar, turister och inflyttare vilket resulterat i ett större fokus på strategisk planering i form av platsmarknadsföring för att framstå som attraktiva. Demografiska svårigheter i svenska kommuner har ökat relevansen för den här typen av arbete, som tidigare främst varit en del av stadspolitiken. När platser marknadsförs riskeras en selektiv och ensidig bild att få fäste som kan försvaga eller förändra platsers identitet och vilket kan påverka lokalbefolkningen. 

Arbetet är av kvalitativ karaktär och använder sig av Borgholms kommun som studieobjekt för att granska marknadsföringsarbetet och platsers påverkan på lokalbefolkningen i en kommunal kontext. Empirin utgörs i övrigt av en intervjustudie med fyra barnfamiljer samt en dokument- och litteraturstudie. De senare består av politiska dokument, marknadsföringsmaterial och forskning i syfte att skapa förståelse och diskussionsunderlag för möjligheter och konsekvenser av identitetsförstärkande projekt. 

Studien visar att platsmarknadsföring har en tendens att bli ensidig, vilket medför en risk att grupper och identiteter exkluderas. Detta kan osynliggöra människor i det kommunala arbetet, vilket i sin tur kan minska attraktivitet och livskvalitet för dessa grupper. Marknadsföring som däremot samspelar med kommunala åtgärder och lokalbefolkningens identitet har möjlighet att vara identitetsförstärkande och öka känslan av trivsel och tillhörighet. 

Många landsbygdskommuner står inför utmaningar med en minskande och åldrande befolkning vilket innebär minskade skatteintäkter och ökat behov av service. En viktig målgrupp för platsmarknadsföringen i en svensk kommunal kontext har därför blivit barnfamiljer och yngre inflyttare. Att skapa förståelse för hur människor ser på platser och väljer var de vill bo är därför högst aktuellt för det strategiska arbetet. 

A change within regional politics with a political focus on growth, has given rise to a shift in the municipal role to, in addition to service and welfare, also include economic development. The new situation has increased the pressure on municipalities to compete with each other for, for example, business establishments, tourists and residents. This has resulted in a greater focus on strategic planning in the form of place marketing in order to appear attractive. Demographic difficulties in Swedish municipalities have increased the relevance of this type of work, which was previously mainly part of urban policy. When places are marketed, there is a risk of a selective and one-sided image taking hold, which can weaken or change the identity of places and affect the local population. 

The work is of a qualitative nature and uses the municipality of Borgholm as an object of study to examine place marketing and the impact of places on the local population in a municipal context. The empirical data consists of an interview study consisting of four families with children and a document and literature study. These include political documents, marketing material and research in order to create an understanding and basis for discussion of the possibilities and consequences of identity building projects. 

The study shows that place marketing tends to be one-sided, which entails a risk of excluding groups and identities. This can make people invisible in municipal work, which in turn can reduce the attractiveness and quality of life for these groups. However, marketing that interacts with municipal actions and the identity of the local population has the potential to reinforce identity and increase the sense of well-being and belonging. 

Many rural municipalities face the challenge of a population shrinkage and ageing, which means reduced tax revenues and an increased need for services. An important target group for place marketing in a Swedish municipal context has therefore become families with children and younger residents. Creating an understanding of how people view places and choose where they want to live is therefore highly relevant for the strategical work.