Det finns många orsaker till att avfall uppkommer, hanteras och sorteras fel. Problemet kan därmed ses från ett antal olika perspektiv. Ett problemområde som identifierats, och som är utgångspunkten i denna studie, är lagstiftningen vad gäller utformningen av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation. Hade fel hantering och sortering av avfall kunnat förhindras om rätt lagstiftning och rätt förutsättningar för hanteringen fanns på plats? Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns ett behov av införandet av nya riktlinjer med krav gällande hur stor kapaciteten på avfallsfraktioner bör vara per flerbostadshus. Frågeställningen som besvarades var: Finns det ett behov av införandet av nya riktlinjer med krav gällande hur stor kapaciteten på avfallsfraktioner bör vara per flerbostadshus vid ny- och ombyggnation av avfallsutrymmen? Semistrukturerade intervjuer utfördes med aktuella aktörer som var inblandade i processen vid ny- och ombyggnation av avfallsutrymmen. Resultatet visade att behovet hos berörda aktörer av att införa nya riktlinjer med krav gällande hur stor kapaciteten på avfallsfraktioner bör vara per flerbostadshus, kan ses som låg då det främst inte uppstår problem för avfallsutrymmena förrän efter att kapaciteten har bestämts. Det visade sig att den främst bakomliggande faktorn till problemet var kommunikationen mellan de olika parterna i processen. 

There are many reasons why waste is generated, handled and sorted incorrectly. The problem can therefore be seen from a number of different perspectives. A problem area that has been identified, and which is the starting point of this study, is the legislation regarding the design of waste collection areas during construction and renovation. Could the incorrect handling and sorting have been prevented if the right legislation and the right conditions for handling were in place? The purpose of this study was to investigate whether there is a need for establishing new guidelines with requirements regarding how large the capacity of waste fractions should be per multi-residential building. The question that was answered was: Is there a need for establishing new guidelines with requirements regarding how large the capacity of waste fractions should be per multi-residential building during the construction and renovation of waste collection areas? Semi-structured interviews were conducted with relevant actors who were involved in the process of construction and renovation of waste collection areas. The result showed that the need for relevant actors to establish new guidelines with requirements regarding how large the capacity of waste fractions should be per multi-residential building can be seen as low. This is because the problems mainly do not arise for the waste collection areas until after the capacity has been determined. It showed that the main factor behind the problem was the communication between the various actors in the process.