In 2020 a virus started sweeping over the world, leaving people in fear and confusion due to lack of research and knowledge. The pandemic uncovered many challenges for healthcare personnel, particularly those working on the frontline. This study was designed with the purpose to explore the experiences gathered by nurses working during the COVID-19 pandemic in a developing country. A qualitative interview study with semi-structured interviews was used for data collection, along with a manifest content analysis to analyze the material. Inclusion criteria were determined and 15 informants from seven different wards were sampled using convenience sampling. When analyzing the data, eight different reoccurring subcategories were discovered within the coded material which later were divided over the three main categories: Challenging factors, Enabling factors and lastly Nursing interventions. Results proved a consensus among the informants on multiple topics. All informants explained that they experienced a fear of getting infected, with most stating that it affected their work negatively. Many informants emphasized the importance of the integration of family when possible, and that the pandemic had severe effects in the establishment of relationships. Furthermore, the study discovered that issues regarding resources and knowledge resulted in compromised nursing care as well as the nurses’ decreased well-being. Although provided adequate information and material, and with the help of faith and a great deal of courage, the nurses also strived to provide the best care possible. 

Under 2020 började ett virus sprida sig över jorden som orsakade rädsla och förvirring till följd av bristande forskning och kunskap. Pandemin avtäckte många utmaningar för sjukvårdspersonal, framför allt för de som arbetade på frontlinjen. Studien är utvecklad med syftet att utforska upplevelser från sjuksköterskor som arbetade under COVID-19 pandemin i ett utvecklingsland. En kvalitativ intervjustudie med en semi-strukturerad intervjuguide användes för datainsamlingen, tillsammans med en manifest analysmetod för att analysera datamaterialet. Inklusionskriterier listades och 15 informanter från sju olika avdelningar valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. När materialet analyserades upptäcktes åtta återkommande subkategorier som senare fördelades mellan de tre huvudkategorierna: Utmanande faktorer, Möjliggörande faktorer och slutligen Vårdande interventioner. Resultatet visade på en konsensus mellan informanterna på flera av ämnena. Alla informanter förklarade att de upplevt en rädsla för att bli infekterade, och de flesta upplevde att det påverkade deras yrkesutövande negativt. Många informanter betonade vikten av att inkludera familjen om möjligt, och att pandemin hade svåra konsekvenser för etablerandet av relationer. Utöver detta visar studien att problem relaterat till resurser och bristande kunskap försvårade omvårdnaden och hade en negativ inverkan på sjuksköterskans välmående. När sjuksköterskan har tillgång till rätt kunskap och material, inte sällan med hjälp av tro och ett stort mod strävade sjuksköterskorna efter att erbjuda den bästa möjliga vården.