Bakgrund: Demenssjukdom är en kronisk folksjukdom som drabbar miljoner människor runt om världen varje år. Sjukdomen orsakar kraftig kognitiv försämring bland annat i språkförmågan, handlingsförmågan och kommunikationsförmågan. Personer med demenssjukdom drabbas av hinder i både den verbala och icke verbala kommunikationsförmågan, vilket leder till att personerna har utmaningar i att uttrycka sig och att ta in information från omgivningen. Försämrad kommunikationsförmåga kan utmana och påverka sjuksköterskors huvuduppgift som är personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation med personer som har demenssjukdom.  Metod: Litteraturstudien genomfördes med tio kvalitativa vetenskapliga studier. Studierna hämtades ur två databaser, Cinahl och PubMed, och har granskats utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Tre huvudteman och fem underteman presenteras för att besvara det valda syfte. De tre huvudteman var Sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med patienter med demenssjukdom, Anpassad kommunikation för personer med demenssjukdom, Gemensamt språk i sjuksköterske-patientmötet. Resultatet blev sedan uppdelat i fyra subteman:  Kroppsspråk, ansiktsuttryck och kroppskontakt, klar och tydlig kommunikationen, En vit lögn, Vårdmiljöns påverkan på kommunikation samt Modersmål. Konklusion: Kommunikation är således centralt för att kunna vårda patienter med demenssjukdom. Det är sjuksköterskors jobb att genomföra omvårdnad där kommunikationen har en omvårdnadsmässigt avgörande roll i vårdandet av personer som har demenssjukdom.

Background: Dementia is a chronic public disease that affects millions of people around the world. The disease causes severe cognitive impairment in, among other things, the ability to speak, the ability to act and the ability to communicate. People with dementia suffer from obstacles in their ability to communicate, both verbal and non-verbal communication, which leads to people having challenges in expressing themselves and taking in information from the environment. Impaired communication skills can challenge and affect nurses' main task, which is person-centered nursing. Aim: The aim of the study is to compile nurses' experience of communication with people with dementia. Method: The literature study was conducted with ten qualitative scientific articles. The articles were retrieved from two databases, Cinahl and PubMed, and have been reviewed based on SBU's quality review template. Result: Three main themes and five sub-themes are presented to answer the purpose of the study. The three main themes were Nurses' experiences of communication with patients with dementia, Adapted communication for people with dementia, Common language in the nurse-patient meeting. The results were then divided into four sub-themes: Body language, facial expressions and body contact, clear and clear communication, A white lie, the impact of the health care environment on communication and Mother tongue. Conclusion: Communication is thus central to being able to care for patients with dementia. It is the job of nurses to carry out nursing care, where communication plays a crucial role in the care of people with dementia.