Den här studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för förskollärares perspektiv på restriktionerna kring hur hämtning och lämning har påverkat samverkan med vårdnadshavare. Hur pandemin har påverkat förskoleverksamheter och på vilka sätt hanteringen av restriktioner skett. Men även vilket ansvar och kompetenser pedagoger behöver inneha för att kunna fortsätta ha en pedagogisk verksamhet under en samhällskris. 

Jag har använd mig av semistrukturerad intervjuguide med två förskollärare och två barnskötare från två olika förskolor. Studien har en teoretisk utgångspunkt i systemteori samt ur ett sociokulturellt perspektiv för att kunna analysera resultatet. För att kunna närma mig pedagogernas perspektiv och se sammanhang i deras förändrade arbetssätt. Men också förstå hur de påverkas av sin sociala omgivning och vad de får för konsekvenser

Resultatet påvisade att pedagogerna upplevde en oro över hanteringen av covid-19 restriktionerna och att det gav konsekvenser på hur rutinerna för lämning och hämtning av barnen utfördes. Studien påvisade även en tydlig försämring i kommunikationen mellan vårdnadshavare och pedagoger, vilket i sin tur också påverkat samverkan med vårdnadshavare.