I denna uppsats har elevers syn på svenskhet studerats. Detta har gjorts genom att bland annatundersöka hur de uppfattar sin egen identitet i relation till svenskhet. Samtliga elever somdeltagit har ett annat ursprung än Sverige, både europeiskt och utomeuropeiskt. Vidare haräven skolans roll i produktionen och reproduktionen av synen på svenskhet undersökts.Referering görs till tidigare forskningsresultat som bland annat visat att hur skolpersonal görskillnad mellan elever beroende på deras etniska tillhörighet. Forskningen visar att eleverbenämns av lärare som invandrare trots att de är födda i Sverige. Olika antaganden omnationella och kulturella skillnader skapar ett ”vi-och-dem” i skolan som visat sig orsakabegränsningar i elevernas utveckling och vara en orsak till elevers dåliga skolresultat.Samtidigt visar forskning att nationell gemenskap som byggs upp i en heterogen befolkninggynnar demokratier då det bidrar till minskning av samhällsklyftor och skapar solidaritet.Undersökningen visade att fem av de nio elever som deltog inte identifierade sig somsvenskar. Samtidigt uppgav sju av dem att nationalitet är det som avgör om en person ärsvensk eller ej. Sju av eleverna uppgav att de aldrig fått undervisning om svenskhet i skolan.De två som svarar att de har fått undervisning om svenskhet uppger inte att identitet kopplattill svenskhet berörts. De hänvisar istället till undervisning om demokrati, arbetskraft ochekonomiska kretslopp.