Matematisk litteracitet kan definieras på många olika sätt. Varje definition försöker fånga vad det innebär att kunna ta sig fram i världen med matematik. Genom att definiera matematiskt litteracitet på ett visst sätt främjas, implicit eller explicit, ett visst slags matematiskt kunnande och därmed vissa slags sociala praktiker medan andra tonas ned eller rent av exkluderas. Det väcker frågor om hur elever inkluderas och exkluderas i relation till matematisk litteracitet i skolan. Utifrån ett kritiskt perspektiv belyser vi tre olika fall som relaterar till matematik, kroppen och tingen, matematik och flerspråkighet, samt matematik och social klass, för att visa hur vissa sociala praktiker och därmed vissa elever begränsas eller rent av exkluderas när uppmaningen ”Förklara hur du tänkte” genomsyrar matematikundervisning. Genom att anlägga ett kritiskt perspektiv vill vi uppmärksamma frågor om social rättvisa och bidra till att utmana och vidga synen på matematisk litteracitet.