Inledning
Internationell forskning har under de senaste åren visat att ohövliga beteenden i arbetslivet är en tydlig källa till stress, knutet till negativa konsekvenser för både individer och organisationer (Schilpzand m fl., 2016). Ohövliga beteenden kan beskrivas som både avsiktliga och oavsiktliga lågintensiva negativa beteenden som bryter mot normer för respekt på arbetsplatsen (Andersson & Pearson, 1999), t ex nedlåtande kommentarer, att inte bli lyssnad till, eller ett nonchalant eller avfärdande bemötande från kollegor (Cortina m fl., 2013). Ohövlighet skiljer sig från grövre typer av kränkningar, som arbetsplatsmobbning, genom att det har en lägre intensitet, och att intentionen bakom beteendet är mer tvetydig (Leiter m fl., 2015).
Forskning har även visat att ohövliga beteenden är vanligt förekommande på den svenska arbetsmarknaden (Torkelson m fl., 2016). En svensk avhandling visade nyligen att vittnen till ohövliga beteenden har en ökad tendens att själv utöva ohövliga beteenden mot andra, och att ohövlighet kan knytas till arbetsplatsens kultur (Holm, 2021). Trots att ohövliga beteenden är vanligt förekommande och riskerar att spridas, har relativt få systematiska insatser utvecklats för att förebygga och motverka ohövliga beteenden i arbetslivet. Ett undantag är den amerikanska interventionsmodellen Civility, Respect and Engagement in the Workplace (CREW), som utvecklats specifikt för att främja hövlighet och respekt i bemötandet mellan kollegor inom den amerikanska sjukvården (Osatuke m fl., 2009; 2013). CREW har utvärderats i par studier, där insatsen visat på effekter som en ökad nivå av hövliga beteenden över tid, mindre ohövlighet, ökad tillit till ledningen, ökad arbetstillfredsställelse och mindre frånvaro (Osatuke m fl., 2009; Leiter m fl., 2011). Förändringen av rapporterad hövlighet visade även på en trend som fortsatte att utvecklas i positiv riktning ett år efter insatsen avslutats (Leiter m fl., 2012).
Det saknas däremot fortfarande kunskap om vilka faktorer (organisatoriskt och socialt) som leder till en positiv förändring, och hur effektiv insatsen är utanför sjukvården, såväl som i andra nationella kontexter. Det finns därför ett behov av att vidareutveckla interventionen, pröva den på den svenska arbetsmarknaden, och identifiera vilka faktorer som får metoden att fungera. Med bakgrund av detta pågår ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla och implementera en hövlighetsinsats i ett antal olika organisationer, som präglas av olika förutsättningar, styrning, målbilder, och arbetsformer. Detta för att möjliggöra en utvärdering av insatsens gångbarhet i olika organisatoriska kontexter.
Syfte
Projektet har två huvudsakliga syften. Det första syftet är att utveckla och implementera en hövlighetsintervention, och undersöka om förändringen av beteenden och arbetsrelaterad hälsa påverkar, eller påverkas av, den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Projektet syftar även till att, utifrån interventionens resultat, sammanställa ett metodstöd med konkreta riktlinjer för hur organisationer kan arbeta preventivt mot kränkande särbehandling och ohälsa.
Metod
Insatsen kommer att genomföras som en workshopserie med arbetsgrupper under sex månaders tid, och jämföras med kontrollgrupper i samma verksamheter. Projektet tillämpar en väntliste-kontroll-design, vilket innebär att personer som ingår i kontrollgruppen också erbjuds möjlighet att delta i insatsen när insatsgruppen slutfört sin workshopserie.
Insatsen består av diskussionsmoment under månadsvisa träffar med fokus på kommunikation och socialt klimat på arbetsplatsen. Insatsen tar utgångspunkt i individernas egna erfarenheter, där de är aktiva agenter i processen. Arbetsgrupperna bidrar därmed genom att identifiera vad de ser som hövligt, och sätter själva mål för hövlighet som utgår från gruppens delade upplevelser av vad hövlighet är (Osatuke m fl., 2009).
Totalt planeras insatsen att genomföras i fem organisationer. Det rör sig om två större förvaltningar i Malmö stad som bedriver människobehandlande arbete, såväl som förskoleverksamheter, en organisation med kulturarbetare, och ett privat företag med tekniskt orienterat arbete. För att utvärdera insatsen genomförs enkäter före, direkt efter, och sex månader efter insatsen. Uppföljande intervjuer kommer även att genomföras med medverkande i insatsen.
Resultat
Under våren 2022 genomförs en pilotstudie för att pröva ut det frågeformulär som planeras att användas i projektet. Pilotdata kommer att samlas in från ett bekvämlighetsurval av yrkesverksamma individer. Resultat kring frågeformulärets psykometriska egenskaper, såväl som samband mellan hövlighet/ohövlighet, normer kring hövlighet, och social arbetsmiljö kommer att presenteras. Initiala resultat från pilotstudien kring samband mellan hövlighet, ohövlighet, normer och den sociala arbetsmiljön förväntas generera viktig kunskap om vilka potentiella effekter insatsen kan komma att resultera i.
Finansiering
Projektet finansieras av AFA försäkring (dnr 210121).
2022.
Forum för arbetslivsforskning 2022, Framtidens arbete - arbetets framtid, 13–15 juni, Kiruna