Flera undersökningar har konstaterat att det finns stereotyper kring yrkesutbildningar. Detta gör att många elever inte ser yrkesutbildning som ett alternativ. I studien har författarna genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare (SYV) som arbetar på grundskolan. Studiens frågeställningarna är: Vilka faktorer upplever SYV påverkar elevernas syn på yrkesförberedande program?, Vilka möjligheter har SYV idag att arbeta med vägledning och information om de yrkesförberedande programmen? och Vilka åtgärder anser SYV är nödvändiga för att ytterligare kunna vidga elevers perspektiv på yrkesförberedande program? Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Job Demands-Resources Theory med begreppen jobbkrav och resurser. Vidare har studien använt sig av Careershipteorin av Hodkinson & Sparkes (1997) med handlingshorisont, habitus, sociala fält och brytpunkter som centrala begrepp. Studien visade att elever och föräldrar har bristande kunskaper om yrken och utbildningar. Bristande kunskaper skapar fördomar kring yrkesutbildningar, exempelvis att yrkesutbildningar är till för skoltrötta, lågpresterande elever och för de med låg socioekonomisk bakgrund. Studien menade att det behövs åtgärder för att öka elevernas självkännedom, arbeta normkritiskt och utföra fler vägledningssamtal. Detta behöver göras i tidigare ålder då eleverna redan har format egna värderingar och normer kring olika yrken i högstadiet. Det hjälper inte att endast ha PRAO, vägledningssamtal och att vägledarna informera allmänt i klasser. Dessutom visade tidigare forskning och denna studie att samarbete med lärarna och externa aktörer behövs för att vidga elevernas perspektiv och skapa fler aktiviteter för att öka deras självkännedom. Detta gör att studie- och yrkesvägledarnas tid och tjänst behöver prioriteras genom att anställa fler SYV och att vägledningsfrågor lyfts fram i skolan för att SYV ska kunna vägleda under de bästa förutsättningar och utveckla elevernas valkompetens i förberedelse för deras framtida val.