Syfte 

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur böjhållfastheten på zirkonia påverkas av värmebehandling, ytbehandlingar vid re-cementering och långtidsförvaring i cirka två år.

Material och metod

I en tidigare studie av A.Cervenka och H. Ekdahl (7) designades 30 stycken zirkoniahättor, med måtten 6 mm i tjocklek och 14 mm i ⌀(Z-CAD, HTL, Metoxit), i ett CAD-program (3shape) och frästes (DATORN 5).  Zirkoniahättorna delades in i tre grupper med tio provkroppar i varje grupp, beroende på ytbehandling: kontrollgrupp (C), sandblästring med aluminiumoxid (A) och skrapning (S). Zirkoniahättorna cementerades på titandistanser. Grupp S och grupp A utsattes för värmebehandling, för att kunna lossa hättorna från titandistanserna. Överskottet av cement avlägsnades genom två olika ytbehandlingar innan recementering (A respektive S). Samtliga grupper termocyklades i 5000 cykler (5° till 55°) innan de utsattes för ett draghållfasthetstest. När föreliggande studie genomfördes hade zirkoniahättorna förvarats torrt i rumstemperatur i cirka två år. Zirkoniahättornas underdel slipades ner till 2,9 mm i tjocklek i en slipmaskin (Phoneix 4000) för att tillverka provkroppar lämpade för utförande av ett biaxialt böjhållfasthetstest. Resultaten analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med en signifikansnivå på α =0,05.  

Resultat

Det biaxiala böjhållfasthetstestet påvisade att grupp C hade högst medelvärde och S hade lägst medelvärde. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan grupperna, p>0,05. 

Slutsats

Inom ramen för föreliggande studie kan följande slutsats dras: 

Böjhållfastheten på zirkoniahättor som har långtidsförvarats i cirka två år påverkas inte av tidigare genomförd värmebehandling och olika ytbehandlingar vid recementering

Purpose

The purpose of the present study was to investigate how the flexural strength of zirconia is affected by heat treatment, various surface treatments during re-cementation, and long term storage for about two years.

Material and method

In a previous study by A.Cervenka and H. Ekdahl (7), 30 zirconia copings, measuring 6 mm in thickness and 14 mm in ⌀ (Z-CAD, HTL, Metoxit), were designed in a CAD-program (3shape) and milled (DATORN 5). Zirconia copings were divided into three groups with ten specimens in each group, depending on different surface treatment: control group (C), aluminum oxide abrasion group (A) and scraping (S). Zirconia copings were cemented on titanium abutments. Group S and group A were subjected to heat treatment in order to be able to detach the zirconia copings from titanium abutments. The excess cement was removed by two various surface treatments before the recementation (A respective S). All groups were thermocycled for 5000 cycles (5 ° to 55 °) before being subjected to a tensile strength test. At the time of the present study zirconia copings had been stored dry at room temperature for about two years. The lower part of the zirconia copings was reduced to 2.9 mm in thickness using a grinding machine (Phoneix 4000)in order to produce specimens suitable to performe a biaxial flexural strength test. The results were analyzed with One-way ANOVA, Tukey's test with a significance level of α = 0.05..

Results

The biaxial flexural strength test showed that group C had the highest mean and S had the lowest mean. There was no significant difference between the groups, p> 0.05. 

Conclusion

Within the limitations of this study, the following conclusion can be drawn:

The flexural strength of zirconia copings that have been stored for about two years is not affected by previously heat treatment performed during recementation and various surface treatments during recementation.