Äldre personer som under en längre tid levt med ett problematiskt alkoholbruk är en grupp som i stort har förbisetts inom forskning. Ämnets aktualitet med en åldrande befolkning och en ökad alkoholkonsumtion bland individer från medelåldern och uppåt kräver mer kunskap. Denna studie besvarar frågor kring livsvillkor, livskvalitet samt friskfaktorer ur ett informantperspektiv med hjälp av en etnografisk ansats. Kvalitativa intervjuer med sju informanter har genomförts tillsammans med observationer på deras boende, ett lågtröskelboende för personer med ett problematiskt alkoholbruk. Tankar kring dåtid, nutid och framtid belyses. Studien visar att alkoholen har en betydande plats i vardagen, men på vilket sätt, positivt som negativt, skiljer sig inom gruppen. Kategoriseringar uppstår, även stigmatisering och olika stämplingsprocesser bland annat utifrån genus. En sviktande hälsa och känsla av ensamhet åskådliggörs. Livskvalitet visas i stort vara kopplat till umgänge, sociala interaktioner och delar av vardagen som exempelvis måltider och mat. Friskfaktorer kan identifieras utifrån fungerande nära relationer, autonomi och förhoppningar samt planer på framtida aktiviteter. Ett tidigare händelserikt liv ställs i kontrast till ett nuförtiden mer stillsamt sådant. Uppsatsen framhåller metodologiska samt etiska aspekter kring att bedriva studier av personer som kan befinna sig i en utsatt postition, bland annat genom berusning. Studiens slutsatser är flera och visar på en komplexitet utifrån informanternas liv och upplevelser.