Sammanfattning/Abstract

Aronsson, Åsa och Stenberg, Nina (2022). Specialpedagogiska perspektiv på särskilt stöd. En kvalitativ studie kring uppfattningar om framgångsfaktorer när det gäller arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Undersökningen lyfter olika aspekter på arbetssätt när det gäller barn och elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på informanternas uttryckta framgångsfaktorer i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd, för att bidra till att utveckla arbetssätt. Specialpedagogiska perspektiv har använts för att analysera vilka olika perspektiv informanterna tar när det gäller behov av särskilt stöd och särskilt stöd. Hade resultaten lyfts gentemot Bronfenbrenners i Öquist (2018) systemteori hade andra resonemang kunnat föras.

Syfte och frågeställning

Undersökningen avser att ta reda på olika yrkesgruppers inom skolväsendet, elevers och vårdnadshavares uppfattningar kring särskilt stöd, behov av särskilt stöd och framgångsfaktorer i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd.

• Hur beskrivs behov av särskilt stöd och särskilt stöd av sex rektorer, sex specialpedagoger, sex lärare, sex elever i behov av särskilt stöd och sex vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd?
• Vilka framgångsfaktorer lyfts av de intervjuade när det gäller arbete med barn/elever i behov av särskilt stöd inom förskolan och skolan?
• Vad krävs enligt de intervjuade för att uppnå målet om en skola för alla?

Teori

I studien har specialpedagogiska perspektiv använts. Didaktik, organisation och att stötta lärare för att differentiera undervisningen är vad den specialpedagogiska kompetensen handlar om. Inom det kategoriska perspektivet ses de speciella behoven som något vissa barn är födda med. I det relationella perspektivet ses de speciella behov som något socialt skapat (Emanuelsson, 2001). Vidare är specialpedagogiska perspektiv det som ligger till grund för vilken syn lärare har på barn och elever i behov av särskilt stöd. Lärares förhållningssätt, undervisning och arbetssätt påverkas och ett perspektiv där eleven är bärare av problemen, kan hindra utvecklingen som annars skulle motivera lärare att möta elevers olikheter (Skrtic, 1995). 

Metod

 I studien har kvalitativa intervjuer använts för att få syn på likheter och skillnader i informanternas uppfattningar och tankar kring framgångsfaktorer i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. 

Resultat

Resultatet av studien visar att det finns många olika upplevelser av framgångsfaktorer i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Resultaten visar skilda perspektiv på specialpedagogik och en variation kring vad informanterna beskriver att problematiken, att uppfylla skolans mål ligger. rektorer intar i huvudsak ett kritiskt perspektiv, specialpedagoger, elever och vårdnadshavare pendlar i sina beskrivningar, mellan kompensatoriskt och kritiskt perspektiv. Undersökningen visar att det är möjligt att se på specialpedagogik både relationellt och kategoriskt. 

Specialpedagogiska implikationer

Undersökningen visar att det finns olika sätt att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och informanterna poängterar vikten av att lära känna individerna i grupperna, för att utforma miljön i förskolan och skolan så att barn och elever inte behöver misslyckas innan de får adekvat stöd. Specialpedagogiska implikationer skulle kunna vara att organisera för utbildning, kompetensutveckling och förståelse hos övrig personal kring funktionsvariationer och särskilt stöd. Vidare skulle rutiner och samarbeten kring överlämningar kunna utvecklas. Resultaten visar framgångsfaktorer som mindre barn- och elevgrupper, fler pedagoger per barn/elev, miljöer som barn och elever är med och påverkar samt mer samarbete mellan skola och hem i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Studien visar att dilemmaperspektivet dominerar bland informanterna, vilket innebär att specialpedagoger behöver ta utgångspunkt i detta när de organiserar sitt arbete med barn, elever, lärare och arbetslag. Kan specialpedagogen medvetandegöra personal och organisation kring de olika perspektiv de själva växlar mellan skulle arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd kunna utvecklas med de givna ramar som finns inom skolväsendet.