Purpose: This study aims to investigate what dentists from third countries (countries outside the EU, EEA, and Switzerland) experience about having to get their foreign dental education assessed or completed and if the complementary program for dentists fulfilled their expectations, and what their experiences were from the Swedish labor market. 

Material and method: This study is based on semi-structured interviews with 6 interviewees that have undergone the complementary program for dentists at Malmö University and are working as dentists in the Swedish labor market. The interviews were conducted remotely (Zoom) due to Covid-19 restrictions and were recorded either with a computer or with a phone. The material from the interviews was transcribed and analyzed based on Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. 

Results: The analysis of the material resulted in four themes: experiences from the program, difficulties during the program, well-being in the professional role as a dentist in Sweden, and similarities and differences in the professional role between different countries. The results show that the majority of the interviewees experienced the course literature and the pace of study as difficulties. Concurrently, the interviewees noted that they received sufficient support to complete the program and appreciated that the program was less theoretically oriented. It was also relatively easy for the majority to find work after the complementary program for dentists and no major differences were experienced working as a dentist in Sweden compared with the country of birth. 

Conclusion: The results from this study are in accordance with the findings from the research article: Evaluation and follow-up: Supplementary education for dentists with a degree from outside the EU / EEA and Switzerland 2010-2016. The majority of the interviewees were satisfied with the program and found that the program prepared them well for working as a dentist in Sweden. The study may be of interest to the program managers at the various institutions as it provides opportunities for development in the areas that are considered problematic for the interviewees. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad tandläkare från tredje land (land utanför EU, EES och Schweiz) anser om att behöva pröva alternativt komplettera sin utländska tandläkarutbildning, om KUT-utbildningen levde upp till deras förväntningar samt vilka deras upplevelser på den svenska arbetsmarknaden varit. 

Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 6 intervjupersoner som har genomgått den kompletterande utbildningen för tandläkare (KUT) på Malmö Universitet och är yrkesverksamma tandläkare som arbetar inom den svenska arbetsmarknaden. Intervjuerna hölls på distans (Zoom) på grund av Covid-19 restriktioner och spelades in på dator och på mobil. Materialet från intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  

Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra teman: erfarenheter av utbildningen, svårigheter under utbildningen, trivsel i yrkesrollen som tandläkare i Sverige och likheter och skillnader i yrkesrollen mellan olika länder. Resultaten visar att majoriteten av intervjupersonerna upplevde kurslitteraturen och studietakten som svårigheter. Samtidigt upplevde intervjupersonerna att de fick tillräckligt med stöd för att fullföra utbildningen och uppskattade att utbildningen var mindre teoretiskt inriktat. Det var även relativt enkelt för majoriteten att hitta arbete efter KUT-utbildningen och inga större skillnader upplevdes mellan att arbeta som tandläkare i Sverige jämfört med hemlandet. 

Slutsats: Resultaten från denna studie stämmer väl överens med fynden från rapporten: Utvärdering och uppföljning: Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz 2010 – 2016. Majoriteten av intervjupersonerna var nöjda med KUT-utbildningen och ansåg att utbildningen förberedde dem väl inför arbetet som tandläkare inom den svenska tandvården. Studien kan vara av intresse för utbildningsansvariga för KUT-utbildningen på respektive lärosäte då den ger möjlighet till utveckling inom de områden som bedöms problematiska för intervjupersonerna.