Jag upplever att det på förskolor råder delade meningar kring utemiljöns värde och funktion, vilket skulle kunna leda till olika förutsättningar för barnen vid utevistelse. I läroplanen Lpfö 18 (Skolverket 2018) framgår det att förskolans miljö och personal ska ge alla barn lika förutsättningar till lärande och utveckling. Inne- och utemiljöerna verkar enligt min uppfattning karakterisera olika pedagogiska och social rum, där jag vill undersöka utemiljöns rum närmare.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur förskolans utegård produceras som ett pedagogiskt och socialt rum genom att analysera förskollärares beskrivningar av utegården som plats för pedagogisk verksamhet. Studien bygger på intervjuer av sex förskollärare fördelat på två förskolor inom samma förskoleområde. Materialet har analyserats med hjälp av Lefebvres (1991) rumsteori och begreppen plats, rum, platsidentitet, rumslig reglering och station. Analysen synliggör att förskollärarna skapar det pedagogiska och sociala rummet på utegården. Deras beskrivningar pekar på att miljön är utformad för att passa förskolans verksamhet och pedagogernas arbete, vilket också inverkar på hur de känner och agerar på platsen. Resultatet visar att utemiljön präglas av de pedagogiska avsikterna och där gårdens utformning samt pedagogernas arbete och behov av uppsikt bidrar till reglering av barnen. Diskussionen av resultatet i förhållande till tidigare forskning visar på en möjlig intressekonflikt mellan pedagogers och barns behov samt att barnen borde tillfrågas och inkluderas vid utformningen av utegården.