Bakgrund: Ensamhet är ett komplext och subjektivt fenomen som kan ha flera orsaker, men en framträdande riskfaktor är ökad ålder. Överlag tenderar fenomenet att associeras med känslomässigt laddade erfarenheter. Ensamhet kategoriseras som social, emotionell och existentiell ensamhet. I Sverige uppger 50% av personer i åldern 78 år och äldre att de upplevt ensamhet ibland eller ofta. Vårdpersonal uppger olika hinder gällande att möta ensamhet hos äldre, men belyser hur ett holistiskt synsätt och personcentrerad vård möjliggör för att möta ensamhet hos äldre personer. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av att möta ensamhet hos äldre personer. Metod för studien var systematisk översikt med metasyntes som metodologisk ansats. Sökning skedde i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo och gav totalt nio artiklar. Manifest innehållsanalys skedde med utgångspunkt för Graneheim och Lundmans steg för kvalitativ innehållsanalys med ytterligare tillägg för metasyntes. Resultatet generade i ett övergripande tema: ”Ensamhet hos äldre- angeläget att lindra känslan, men inte mitt ansvar’’. Två kategorier identifierades: (1) Erfarenheter och (2) Upplevelser. Den första kategorin resulterade i subkategorierna Ensamhetens mångfacetterade uttryck, Relationsskapande; samtal och kommunikation, Att inte nå fram samt Äldres personlighet och kognitiva förmågor. Den andra kategorin resulterade i subkategorierna Vårdpersonalens förmågor och förutsättningar, Tvetydiga känslor bland vårdpersonal samt När ansvaret anses åligga andra.

Background: Loneliness is a complex and subjective phenomenon with several causes, but a prominent risk factor is increased age. Overall, the phenomenon tends to associate with emotionally charged experiences. Loneliness is categorized as social, emotional and existential loneliness. In Sweden, 50% of people aged 78 and older state that they have experienced loneliness sometimes or often. Health care professionals state various obstacles regarding meeting loneliness in the elderly but highlight how a holistic approach and person-centred care make it possible to meet loneliness in the elderly. The aim of the study was to explore the healthcare professionals’ work-related and emotional experiences in encountering loneliness among older people. The method for this study was a systematic review with meta-synthesis as a methodological approach. The search took place in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo and yielded a total of nine articles. Manifest content analysis was based on Graneheim and Lundman´s steps for qualitative content analysis with additions for meta-synthesis. The result generated an overall theme: ”Loneliness in older people – important to relieve the feeling, but not my responsibility”. Two categories were identified: (1) Work-related experiences and (2) Emotional experiences. The first category resulted in the subcategories The multifaceted expression of loneliness, Building relationship; conversation and communication, Not reaching out and The elderly’s personality and cognitive abilities. The second category resulted in the subcategories The abilities and conditions of health care professionals’, Ambiguous feelings among health care professionals and When the responsibility is considered to be on others.