Problemlösning utgör kärnan i matematik och är ett mångtydigt begrepp. Läroböcker har en dominant roll i den svenska traditionella matematikundervisningen och innehåller därmed en definition av vad problemlösning är. Tidigare forskning konstaterar att olika definitioner av vad problem är utgår från vilken kultur läromedlen samspelar med. Det innebär att elever får olika förutsättningar att utveckla sina matematiska kunskaper. Denna studie har syftet att skapa kunskap om på vilka sätt problemlösning kan synas i läroböcker. Studien baseras på en granskning och jämförelse av olika läroböcker utifrån det teoretiska ramverket som utgår från Schroeder och Lesters (1989) klassificering om vad problemlösning ska innehålla. Vidare belyses även vilka möjligheter eleverna får att träna på dessa matematiska kunskaper i olika matematikböcker. Studien har genomförts genom dokumentanalys med kvalitativa ansatser och komparativ metodik för att jämföra de tre olika läroböckerna som har använts som underlag. Materialet som har använts för granskningen utgörs av Mera Favorit matematik 5A, Matte Direkt Borgen 5B och Matematik Beta som riktas till årskurs 5 i mellanstadiet. Resultaten påvisade att läroböckerna i stor utsträckning innehåller modeller som visar hur elever ska lösa matematiska problem. De förser därmed eleverna med endast ett fåtal tillfällen att självständigt undersöka hur man kan lösa dessa. Läroböckernas struktur är dessutom uppbyggd så att dessa tillfällen endast ges i slutet av kapitlen, vilket innebär att dessa inte blir tillgängliga för alla elever att ta del av, då vissa inte hinner med dessa uppgifter.