Syftet med denna studie är att undersöka professionellas erfarenheter av att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I studien har fem yrkesverksamma personer på olika LSS-verksamheter i Malmö stad med olika yrkestitlar och bakgrund inom socialt arbete intervjuats. Eftersom studien ämnade att undersöka professionellas erfarenheter antog vi en kvalitativ ansats där vår datainsamling utgick från semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt och vi alternerade därför mellan teori, tidigare forskningsläge och empiri. De centrala teoretiska begrepp som togs fram i relation till empirin var normer, avvikelse och stigmatisering. Vi fann även att vissa fenomen i vår empiri beskrev mer praktiska skeenden på arbetsplatserna. Dessa fenomen relaterade vi till teorier kring försvarsstrategier mot förändring och begreppet sunt förnuft. Resultatet visade en motstridighet till att arbeta aktivt med frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa vilket hade en koppling till stigmatiserande normer om personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet. Andra anledningar till motstridigheten hade att göra med de yrkesverksammas egna erfarenheter av sexualitet och sexuell hälsa, då många uppgav att det var ett mycket privat ämne att tala om. Resultatet visade även på att en tillåtande arbetsgrupp och chef som prioriterade kontinuerlig samtalsträning i ämnet sexualitet och sexuell hälsa var framgångsrikt. Till skillnad från tidigare forskning visade våra resultat att yrkesverksamma i Malmö stad både hade tydliga riktlinjer och kunskap kring ämnet. Resultaten indikerar ett behov av att utbilda professionella kring hur man hanterar personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet och sexuella hälsa, inte bara i teorin utan också i praktiken inom socialt arbete.

The purpose of this study was to analyze the professionals experience of working with sexuality and sexual health with people with intellectual disabilities. LSS stands for “The Swedish Act concerning Support for Persons with Certain Functional Impairments''. In the study we interviewed five professionals at various LSS -workplaces in Malmö municipality, with different professional titles and backgrounds in social work. Since the study aimed to examine professionals' experience, we adopted a qualitative approach where our data collection was based on semi-structured interviews. The results were analyzed on the basis of an abductive approach and we therefore alternated between theory, previous studies and empirical data. The central theoretical concepts that were developed in relation to the empirical data were norms, abnormality and stigmatization. We also found that certain phenomena in our empirical data described more practical events in the workplace. We related these phenomena to theories about strategies of change and the concept of common sense. The results showed a reluctance to activly work with issues related to sexuality and sexual health, which was linked to stigmatizing norms about the sexuality of people with intellectual disabilities. Other reasons for the reluctance had to do with the professionals' own experiences of sexuality and sexual health, as many stated that it was a very private topic to talk about. The results also showed an example of an encouraging work group and manager who prioritized continuous conversational training in the subject of sexuality and sexual health, that was successful. Unlike previous studies, our results showed that professionals in the Malmö municipality had both clear guidelines and knowledge about the subject. Results indicate the need to train and educate professionals about handling people with intellectual disabilites’ sexuality and sexual health not just in theory but also in the everyday practice of social work.