Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i en komparativ studie med observation av klassrummets fysiska miljö med fokus på dess synliggörande av ämnet svenska genom artefakter. Vi utförde vår undersökning och analys av 12 olika hemklassrum i en F-9 skola i södra Skåne. Detta gjordes jämförande i årskurserna F-3 samt 4–6, där ämnet svenska undervisas flera gånger per vecka i varje klassrum.Syftet med denna fallstudie är att undersöka och granska hur svenskämnet kommuniceras/synliggörs i grundskolans klassrum genom dess befintliga artefakter med frågeställningen; “Skiljer sig synligheten av svenskämnet i klassrumsartefakterna mellan årskurserna F–3 och 4–6?” Arbetet genomförs utifrån en observation och bilddokumentation av klassrum i samband med en semiotisk analys. Vår upplevelse från vår verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningens år är att svenskämnet inte syns lika explicit i klassrumsmiljön som andraundervisnings ämnen, eller i förhållande till hur mycket svenskämnet undervisas per vecka.Semiotiken och Vygostkijs sociokulturella lärande är grunden för studiens teoretiska ramverk. De material vi har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar som skrevs i samband med observationen samt filmer och fotografier från klassrummets fysiska miljö, utan närvarande elever eller lärare. Analysen av material har även gjorts utifrån en hermeneutisk analys där belysningen av ämnet svenska sker från helhet till delar, och sedan till helhet igen. Läroplanen LGR11 utgjorde basen för vad som undersöktes, de artefakter som överensstämde med syftesdelen samt det centrala innehållet i svenskämnet antecknades för tolkning. Vi har även relaterat och jämfört resultat med den forskning som tidigare har gjorts på liknande område. I studien framkommer det att ämnet svenska inte träder fram lika starkt i klassrummen 4–6som i F–3, vilket inte är i enlighet med läroplanen. Svenskämnet framkom dock tydligare i klassrummen F–3 med en markant skillnad i hur samspel och interaktion med artefakter möjliggjordes i klassrumsmiljön, gentemot klassrummen i årskurs 4–6. Under våra observationer observerade vi olika klassrumsmiljöer, möbleringsalternativ och artefakter som talade för eller emot det sociokulturella perspektivet på lärande.