Bakgrund: Dagens samhälle är multikulturellt, bara i Sverige talas över 200 språk. Språkbarriärer inom hälso- och sjukvården utgör en utmaning för sjuksköterskor eftersom kommunikationen är essentiell för att omvårdnaden ska vara av god kvalitet.

Syfte: Syftet med den litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplevde det var att ge omvårdnad till patienter på sjukhus när det förelåg språkbarriärer.

Metod: Litteraturöversikten baserades på tio studier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka efter relevanta studier. Studierna kvalitetsgranskades utifrån en av SBU:s mallar (SBU 2014). Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs (2017a) analysmetod för allmänna litteraturöversikter.

Resultat: Dataanalysen resulterade i identifiering av tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var språkbarriärers inverkan på omvårdnaden, tolkar samt kultur och kulturkompetens. 

Konklusion: Språkbarriärer innebar en försvårande faktor att ta hänsyn till vid omvårdnadsarbetet. De hade en ogynnsam påverkan på kommunikation, tidsåtgång och patient-sjuksköterskerelationen. Tillgången till tolkar var begränsad men tolkarna upplevdes främst som en resurs medan anhörigtolkning ansågs vara problematiskt. Sjuksköterskorna upplevde skillnader i omvårdnaden av patienter med en annan kulturell bakgrund jämfört med att ge omvårdnad till patienter tillhörande samma kultur. Det upplevdes viktigt att ta patientens kultur i beaktande i omvårdnadsarbetet samt att ha utbildning i kulturell kompetens.