Det råder samstämmighet bland forskare om hur viktigt det är med planering och systematisk design för att online-utbildning ska bli effektiv (Hodges 2020). I den hastiga digitala omställning som högskolesektorn genomgått till följd av pandemin fick designsteget ofta stryka på foten. Föga förvånande pekar den litteratur som hittills publicerats om studenternas resultat under pandemin mot en försämring (Combrink et al 2020; Johnson et al 2020; Jamieson 2020) eller oförändrat resultat (Hew et al 2020). Det var därför överraskande när mina studenter på en kurs i akademiskt språkbruk fick mycket bättre resultat på sina skriftliga hemtentamina 2020 än tidigare kullar. Resultaten rusade från i genomsnitt 51% godkända 2016-2019 till 77% år 2020. Hur kan detta komma sig?

För att ta reda på detta har jag genomfört en enkätundersökning. Syftet är att ringa in de omständigheter som kan ha medverkat till det goda resultatet och på så sätt bidra till best practice i högre utbildning online. Studenterna har besvarat frågor om vad de uppfattar som ”good practices” i online-utbildningen. Som utgångspunkt använder jag resultaten från en liknande undersökning (Hew et al 2020). Studenternas svar ska nu analyseras och kategoriseras tillsammans med mina egna intryck av kursens genomförande.

Studenternas utbildningsmiljö 2020 skilde sig i tre avseenden från campusstudenternas 2016-2019: förändringarna gäller deras egen studiemiljö för enskilt arbete, den miljö de skapar med sina kursare och den miljö läraren/universitetet har kontroll över. Förändringarna som läraren har kontroll över kan i mitt fall beskrivas som en övergång till ”flipped classroom” med inspelade föreläsningar följda av frågestund i Zoom och diskussion i forum, samt lära-känna-varandra-aktiviteter asynkront på Canvas. De två andra dimensionerna - den egna studiemiljö och den studentsociala miljön - vet jag inte så mycket om, och måste därför undersökas. Mina enkätfrågor till studenterna gäller därför alla tre dimensioner av utbildningsmiljön.

Referenser 

Combrink, Herkulaas M. v. E.; Oosthuizen, Lauren L. (2020) First-Year Student Transition at the University of the Free State during COVID-19: Challenges and Insights. Journal of Student Affairs in Africa, v8 n2 p31-44. 

Hew, Khe Foon et al. (2020) Transitioning to the "New Normal" of Learning in Unpredictable Times: Pedagogical Practices and Learning Performance in "Fully Online" Flipped Classrooms. International Journal of Educational Technology in Higher Education, v17 Article 57.

Hodges, Charles B. et al. (2020) The Difference Between Emergency Remote Teaching and Online Learning. Educause Review. Hämtat från: https://er.educause.edu/articles/2020/3/the-difference-between-emergency-remote-teaching-and-online-learning (20210311)

Jamieson, Marnie V. (2020) Keeping a Learning Community and Academic Integrity Intact after a Mid-Term Shift to Online Learning in Chemical Engineering Design During the COVID-19 Pandemic. Journal of Chemical Education 97 (9), 2768-2772. DOI: 10.1021/acs.jchemed.0c007

Johnson, Shanina S. et al (2020) Unleashing Our Chemistry Superpowers: Promoting Student Success and Well-Being at a Black Women’s College during COVID-19. Journal of Chemical Education 97 (9), 3369-3373. DOI: 10.1021/acs.jchemed.0c00728.