Internationella kunskapsjämförelser har sitt ursprung i det sena 1800-taletsvärldsutställningar där skolmaterial och skrivböcker, och ibland faktiskt till och med undervisning, visades upp. Världsutställningarna syftade till att jämföra konst och industriföremål men för att förstå vad som låg bakomdenna produktion kom kultur och utbildning snart att bli en naturlig del avdet som jämfördes. Fort blev det politiskt viktigt att vinna de så kallade pristävlingarna i de olika kategorierna och då bland annat i fråga om utbildningsväsendetskvaliteter. Mycket har hänt sedan dess. Sedan 1960-talet och fram till idag sker dessa jämförelser utifrån kunskapstester där inte minst det så kallade PISA-testet som lanserades första gången år 2000 röner stor uppmärksamhet. Intressant nog tycks jämförelserna inte handla så mycket om att lära av andra länder, som med världsutställningarna, utan snarare används resultaten i den inhemska politiska debatten som slagträ för både det en och det andra, vilket är vad detta kapitel handlar om.