Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i bilderböcker under 1900-talet och 2000-talet, samt hur de utvalda bilderböckerna inom förskolan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Agneta Edwards (2008) och Lena Kåreland (2001) hävdar att bilderböcker återspeglar samhällets syn på vad som betraktas som pojkigt och flickigt. Under slutet av 1900-talet och början på 2000-talet debatterades ett ganska kontroversiellt ämne, dvs hur flickor framställdes i bilderböcker, vilket senare resulterade i att man föreslog att flickor (i bilderböcker) skulle framställs som utåtriktade. En av slutsatserna som Skolinspektionen belyser (i sin rapport), är att det finns brister hos personalen när det kommer till systematiska arbetet utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning har visat att pojkar och flickor framställs och skildras på olika sätt genom att framhäva skillnader i deras egenskaper och handlingar. I min studie består det teoretiska ramverket av Yvonne Hirdmans (2001) genusteoretiska begrepp, samt könsstereotyp utifrån Nikolajevas egenskapsschema och begreppet heteronormativitet. Materialets urval består av sex bilderböcker som är publicerade av två svenska författare (dvs Elsa Beskow och Pija Lindenbaum) som ska analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalytisk metod och ikonotext. Det huvudsakliga resultatet visade å ena sidan att 1900-talets bilderböcker av Elsa Beskow framställer pojkar och flickor utifrån stereotypiska könsroller, medan 2000-talets bilderböcker av Pija Lindenbaum å andra sidan inte framställer och kategoriserar pojkar och flickor utifrån de stereotypiska könsrollerna. Resultaten har även visat att den så kallade heteronormativa kärnfamiljen dominerar i de flesta bilderböcker som jag i denna studie har (och kan) använda som ett pedagogiskt verktyg (i framtiden). Ett annat resultat av studien är att en mängd olika bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg inom förskolans värld för att belysa och framhäva könens olikheter som barnen kan ta del av för att i slutändan forma och skapa sin egen identitet (dvs de är våra olikheter som gör oss så unika).

Nyckelord: Bilderböcker, genus, heteronormativitet, kvalitativ textanalys, könsstereotyper