Syftet med studien är att undersöka vuxna hbtq-kvinnor och icke-binära personer som rasifieras och deras erfarenheter i svenska hbtq-sammanhang. Fokus ligger på hur sexuell identitet och rasifiering verkar i relation till varandra. Datainsamlingen har skett i form av tio semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av en tematisk analys med en abduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts med en socialkonstruktivistisk forskningsansats. Det teoretiska ramverk som empirin har analyserats utifrån grundar sig på framförallt teorier om ras och homonationalism, vilka omfattar olika former av inkludering och exkludering gentemot rasifierade hbtq-kvinnor och icke-binära personer. De huvudsakliga resultaten av studien ger en uppfattning om rasifieringsprocesser samt betydelsen av normer och föreställningar kring ras och sexuell identitet i svenska hbtq-sammanhang. Vidare ger resultaten en förståelse för hur hbtq-sammanhangen skapar och upprätthåller gränser kring framförallt vithet, vilket avgör vilka som erkänns som legitima och autentiska hbtq-personer och vilka som inte gör det samt vilka roller informanterna därigenom har till sitt förfogande. Analysen visar även hur informanterna förhåller sig till dessa gränser och hur de på en individ- och relationell nivå navigerar och förhandlar kring sin rasidentitet och sexuella identitet samt hur det påverkar deras band till hbtq-sammanhangen.

The aim of the study is to explore adult LGBTQ-women and non-binary persons that are racialised and their experiences in Swedish LGBTQ-contexts. The focus is placed on how sexual identity and racialisation work in relation to each other. The data collection consists of ten semi-structured interviews which that have been analyzed with the help of a thematic analysis through an abductive method. A qualitative method with a social constructivist approach has been employed. The theoretical framework that underpins this study is based on theories of especially race and homonationalism, which include various forms of inclusion and exclusion of racialised LGBTQ-women and non-binary persons. The main results of the study provide an idea of racialisation processes and the importance of norms and notions regarding race and sexual identity in Swedish LGBTQ-contexts. Furthermore, the results provide an understanding of how the LGBTQ-contexts create and maintain boundaries around, especially, whiteness, which determine who are recognised as legitimate and authentic LGBTQ-persons and who are not, and what roles the participants, thereby, have at their disposal. The analysis also shows how the participants relate to these boundaries and how they, on individual and relational levels, navigate and negotiate their racial identity and sexual identity and how it affects their tie to the LGBTQ-contexts.