Användandet av digitala verktyg har ökat markant sedan deras introduktion i den svenskaskolan. Syftet med arbetet var att undersöka hur fritidslärare och lärare argumenterar föreller emot digitala verktyg i fritidshemmet. Empiri inhämtades utifrån ettkriteriebaseraturval som grundades sig i att texten skulle vara publicerad i svenska medier iform av debattartiklar eller bloggar samt att texterna skulle vara skrivna av yrkesverksammainom fritidshemmet eller skolan. För att analysera det empiriska materialet användes enretorisk analys där använda argument kategoriserades utifrån logos, pathos och ethos. Idiskussionen relaterades sedan resultatet till det sociokulturella perspektivet på lärande.Studien fann att majoriteten av författarna till den valda empirin ställde sig positiva till attanvända digitala verktyg inom fritidshemmet och använde argument relaterade till logosoch ethos. En mindre del av det empiriska materialet ställde sig kritiska till de digitalaverktygen och studien fann att dessa kritiska inlägg i debatten förlitade sig på pathosargument i en större utsträckning än de övriga artiklarna. Fritidslärare tycks inte diskuteradigitaliseringens framfart och implementering i någon större utsträckning i svenska medier.Vidare forskning hade närmare kunnat undersöka andra forum som exempelvis socialamedier eller med hjälp av intervjuer djupare undersöka fritidslärarnas syn på digitala verktygi fritidshemmet.