Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE credits
Sammanfattning/Abstract
Vansvik, Caroline (2020). Ett specialpedagogiskt perspektiv på en matematikundervisning för alla – eller tidiga insatser för några. Speciallärarprogrammet - Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Studien bidrar med kunskap kring vilka tidiga stödinsatser i matematik som genomförs på skolor på individ-, grupp- och organisationsnivå, samt hur skolorna arbetar med identifikation, dokumentation och uppföljning av insatserna.
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka vilka tidiga stödinsatser kopplade till matematik som skolorna genomför för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i matematik i årskurs 3. Följande frågeställningar har använts som grund till studien:
- Vilka tidiga insatser genomförs på individ- grupp- och organisationsnivå i syfte att eleverna ska klara kunskapskraven i årskurs 3 i matematik?
- Vilka insatser ser lärarna och speciallärarna är framgångsrika?
- Hur identifieras behov av tidiga insatser?
- Hur utvärderas tidiga insatser?
Teori
Den teoretiska bakgrunden i studien är ett sociokulturellt perspektiv samt olika specialpedagogiska perspektiv. Arbetet inkluderar även tidigare forskning som är relevant utifrån studiens syfte.
Metod
Studien är inspirerad av en fenomenologisk forskningsansats på så sätt att studien strävar efter att beskriva och tolka. I studien vill jag få syn på informanternas uppfattningar, åsikter och erfarenheter. Studien har en kvalitativ ansats och innehåller fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer, varav två med matematiklärare och två med speciallärare.
Resultat
Resultatet visar på informanternas tankar om vikten av tidiga stödinsatser. Studien visar även att tidiga stödinsatser genomförs på både individ-, grupp- och organisationsnivå. På individnivå utförs oftast insatserna i form av olika extra anpassningar i den ordinarie undervisningen, men även i form av särskilt stöd. Anpassningarna kan både vara ämnesspecifika samt generella. Informanterna ser att det har skett en utveckling i deras arbete med insatser på så sätt att informanterna förut, i högre grad, genomförde extra anpassningar för enskilda elever till att numera allt oftare bygga in anpassningarna som en del av den undervisning som ryms inom ledning och stimulans. På gruppnivå finns en strävan att utveckla matematikundervisningen i klassrummet, och att skapa en mer differentierad undervisning samt tillgänglig lärmiljö. På organisationsnivå sker insatser i form av skolutveckling i matematik samt genom rutiner för olika bedömningar, analysmöten och insatser. Det saknas dock välfungerande rutiner för uppföljningsarbetet av insatserna. Resultatet i studien indikerar även att speciallärarens roll behöver utvecklas i riktning mot att i allt högre utsträckning arbeta förebyggande på grupp- och organisationsnivå, och på så sätt vara en aktiv förändringsagent i skolutveckling i arbetet med att skapa en matematikundervisning som är till för alla elever.
Specialpedagogiska implikationer
Studiens resultat visar på vikten av det förebyggande och främjande arbetet specialläraren kan bidra med i verksamheten. Specialläraren behöver arbeta proaktivt för att utveckla och anpassa både lärmiljöer och undervisningens innehåll och metoder i riktning mot en alltmer differentierad undervisning. Specialläraren har en central roll i skolutveckling och i den processen fungera som ett aktivt stöd för lärarna i arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning, genom att anpassningar byggs in inom ramen för ledning och stimulans och undervisningen breddas. Slutligen har även specialläraren en nyckelroll i arbetet med att bygga upp väl fungerande rutiner för identifikation, bedömningar, analysmöten, insatser och uppföljningar för att säkerhetsställa kvalitetsarbetet med tidig upptäckt och tidiga insatser.
2020. , p. 53