De senaste årens resultat vid internationella studier av läsförståelse, så som PISA och PIRLS, visar en tydlig skillnad i prestation mellan gruppen pojkar och gruppen flickor, där flickorna tenderar att lyckas klart bättre än pojkarna. Detsamma går att observera vid en analys av läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska. Denna skillnad i prestation mellan pojkar och flickor är även tydlig inom övriga OECD-länder.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka faktorer som kan tänkas bidra till dessa skillnader, samt att se hur lärare och elever på en grundskola i södra Sverige upplever dessa skillnader och vad de anser att de kan tänkas bero på. Syftet har också varit att undersöka hur dessa skillnader påverkar lärarnas ämnespraktik. För att få svar på mina frågor kommer jag utgå från följande frågeställningar:- Vilka genusrelaterade skillnader i prestation inom läsförståelse tycker sig lärarna på Capellaskolan se i sin svenskundervisning?- Vad anser lärare och elever på Capellaskolan i så fall att dessa skillnader i resultat beror på?- Hur anpassar lärarna på Capellaskolan i så fall sin ämnespraktik för att kompensera för denna skillnad i prestation?För att få svar på frågeställningarna har jag genomfört tio klassrumsobservationer, varav fem lektionstillfällen i årskurs 6 och fem lektionstillfällen i årskurs 5. Jag har även genomfört intervjuer med lärarna i båda dessa årskurser samt med skolans specialpedagog. Jag har även intervjuat en pojke och en flicka ur varje klass på mellanstadiet.Resultatet visar att lärarna på Capellaskolan upplever en tydlig skillnad i prestation mellan pojkar och flickor. Man upplever att det finns ett motstånd mot både läsning och lästräning inom gruppen pojkar. Denna grupp uppvisar även ett lägre självförtroende och lägre motivation än flickorna. Lärarna lyfter själva pojkarnas senare mognad och oförmåga till självständigt arbete som förklaring till deras lägre prestationer och bristande engagemang.Lärarna gör inga större anpassningar för att möta pojkarnas behov, och bedriver i stor utsträckning en läsförståelseundervisning som bygger på självständigt arbete snarare än att läraren förmedlar tekniker och förmågor som eleverna sen själva kan använda. De anpassningar som görs består till största del av att förse elever som har svårigheter med läsningen med enklare texter och färre uppgifter.