Små lantbruksverksamheter står ofta, av olika anledningar, utan miljötillsyn från den lokala tillsynsmyndigheten. Studien syftar till att undersöka vilka brister i förhållande till miljölagstiftningen som kan ses hos små lantbruksverksamheter som inte fått tillsynsbesök. Vidare undersöks miljökonsekvenser som kan ses till följd av bristerna. En förstudie med analys av inkomna klagomål till kommunala miljöförvaltningar, samt två gruppintervjuer med yrkesverksamma miljöinspektörer användes som undersökningsmetoder. Intervjumetodens resultat analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av bland annat New Public Management samt push- och pull-faktorer. Tre vanligt förekommande brister hos små verksamheter som saknat miljötillsyn kunde utläsas från resultatet: dokumentation, kemikaliehantering och gödselhantering. En stor del av resultatet kom också att kretsa kring miljöinspektörens roll, lantbrukarens roll, prioriteringar och myndighetsutövning. Den globala forskningen om miljötillsyn används för att diskutera och kontextualisera det egna forskningsresultatet. Studien går både i linje med och ställer sig emot den internationella forskningen gällande val av styrmedel. Prioriteringar som grundar sig i förvaltningens ekonomi är sammanfattningsvis en drivande faktor för vilka lantbruksverksamheter som ska erhålla tillsyn och inte.

The aim of the study is to examine the lack of environmental supervision, in terms of legal compliance in small farming businesses. In addition, this study examines what are the environmental risks and consequences are linked to the lack of supervision. One pre-study consists of content analysis of complaints sent to Swedish municipal environmental agencies and two group interviews with professional environmental inspectors were used to collect data in the study. The results from the group interviews were analyzed through two theories, the New Public Management and push- and pull-measures. The results showed that the lack of supervision at small farming businesses is leading to three common shortages: documentation, chemical management and organic fertilizer management. The result also came to deal with the different roles of the inspector and the farmer, but also about prioritization and the exercise of authority. In summary, economy in the municipal management is the driving force towards the prioritization of which farming business will obtain environmental supervision or not.