Bakgrund: Självmordsförsöken har ökat de senaste åren och är mycket vanligare än självmord. Självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem som kräver uppmärksamhet eftersom det förekommer i alla kulturer över hela världen. Återhämtning kan vara svårt, och risken för ett nytt självmordsförsök kan vara överhängande. Återhämtningsprocessen är en individuell upplevelse Det kräver insatser av den person som behöver lära sig att hantera situationen och hitta mening i livet. Syftet med den aktuella studien var att integrera och syntetisera rådande kunskap om patientens erfarenheter av återhämtning efter ett självmordsförsök. Metoder: En kvalitativ metaetnografi och systematisk litteraturstudie baserades på publicerade empiriska forskningsstudier som följer (PRISMA) riktlinjer och syntetiserades och exponeras för kvalitetsbedömningar. Systematiska sökningar genomfördes i databaser CINAHL, PsycINFO och PubMed samt Manuell sökning. Sju kvalitativa studier identifierades med fokus på kunskap om patientens erfarenheter av återhämtning efter ett självmordsförsök. Resultat: Syntes av data analyserades i sju steg inspirerade av Noblit och Hare (1988). Två analytiska teman framkom när det gäller erfarenhet av att vara medveten var en avgörande faktor och erfarenheter av samhörighet var nödvändiga för återhämtning. Fyra meta-teman dök upp som visar integrera kunskap om patientens erfarenheter av hur man upprätthåller hälsan efter ett självmordsförsök. För det första måste den självmordsbenägna individen tänka konstruktivt och för det andra släppa ut intensiva känslor som leder till hopplöshet. För det tredje måste den självmordsbenägna individen ha förmågan att förstå meningen i livet och slutligen sträva efter att fastställa personliga mål för att övervinna svårigheter. Slutsats: Vårdpersonalens uppmärksamhet krävs för att förbättra återhämtningsprocessen för patienter efter ett självmordsförsök. Det utvecklar en djup förståelse för självmordsbenägna patienter som underlättar förändringar i självmordsbeteende. På så sätt strävar patienten efter att fortsätta leva ett fredligt liv, känna sig trygg och nöjd. Ökad kunskap om hur patienten återhämtar sig och viljan att bli medveten om upplevelsen av sammanföring leder till en känsla av trovärdighet. En heltäckande bild av patientens livssituation tydliggjordes genom deras livserfarenhet är nödvändig för suicidprevention.

Background: Suicide attempts have increased in recent years and are far more common than suicide. Suicide attempts are a significant public health problem that requires attention because it occurs in all cultures throughout the world. Recovery can be difficult, and the risk of another suicide attempt may be imminent. The recovery process is an individual experience. It requires effort by the person who needs to learn to manage the situation and find meaning in life. The aim of the current study was to integrate and synthesize prevailing knowledge of the patient's experiences of recovery after a suicide attempt. Methods: A qualitative meta-ethnography and systematic literature study was based on published empirical research studies that follow (PRISMA) guidelines and was synthesized and exposed to quality assessments. Systematic searches were conducted in databases CINAHL, PsycINFO and PubMed as well as Manual Search. Seven qualitative studies were identified focusing on knowledge of the patient's experiences of recovery after a suicide attempt. Results: The synthesis process of data was analysed in seven stages inspired by Noblit and Hare (1988). Two analytical themes emerged regarding experience of being aware was a crucial factor and experiences of togetherness was necessary for recovery. Four meta-themes emerged that show integrate knowledge of the patient's experiences of how to maintain health after a suicide attempt. Firstly, the suicidal individual needs to think constructively and secondly to release intense emotions that lead to hopelessness. Thirdly, the suicidal individual needs to have the ability to understand the meaning in life and lastly, to strive to establish personal goals to overcome difficulties. Conclusions: The attention of healthcare professionals is required to improve the recovery process for patients after a suicide attempt. It develops a deep understanding of suicidal patients that facilitates changes in suicidal behavior. In this way, the patient strives to continue to live a peaceful life, feel safe and satisfied. Increasing knowledge about how the patient recovers and the desire to become aware related to the experience of togetherness leads to a sense of credibility. A comprehensive picture of the patient's life situation is made clear through their life experience is necessary for suicide prevention.