Bakgrund: Postpartumpsykos är ett av de svåraste psykiatriska tillstånden som en kvinna kan drabbas av kort efter förlossning. Studier visar att omvårdnad av kvinnor som drabbats av postpartumpsykos behöver utvecklas. Tillgång till konkreta rekommendationer på omvårdnadsåtgärder vid postpartumpsykos i forskning och litteratur saknas. Genom en ökad förståelse och kunskap om kvinnornas upplevelser av postpartumpsykos kan specialistkompetensen utvecklas. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av postpartumpsykos. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och utgick ifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärdering metod. Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Syntes av de inkluderade studiernas resultat genomfördes enligt Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Två tredje nivåns teman identifierades. Tredje nivåns tema En oväntad och skrämmande upplevelse omfattar kvinnornas upplevelser av att leva i kaos och att känna sig misslyckad i moderskapet, otillräcklig och stigmatiserad. Tredje nivåns tema På vägen tillbaka till det normala inkluderar kvinnornas upplevelser av att behöva stöd, av att känna hopp inför framtiden samt att uppleva konsekvenserna av sjukdomen. Konklusion: Litteraturstudien visade att postartumpsykos är ett komplext tillstånd med flera aspekter som specialist­sjuksköterska ska ta hänsyn till. Specialistsjuksköterska kan med hjälp av litteraturstudiens resultat anpassa och erbjuda hela familjen en god omvårdnad.

Background: Postpartum psychosis is one of the most serious conditions that can affect women shortly after giving birth. Studies show that care of women affected by postpartum psychosis needs further development. Specific nursing protocols for postpartum psychosis’ patients are not accessible in research and literature. Knowledge and understanding of women’s experiences of postpartum psychosis can help develop competent care of postpartum psychosis patients. Aim: To illuminate the experiences of women affected by postpartum psychosis. Method: A systematic literature review based on twelve qualitative studies was conducted, using the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services [SBU] as basic structure. Synthesis of the qualitative studies was carried out according to Howell Major and Savin-Baden. Result: Two third-level themes were identified. The third level’s theme: An unexpected and frightening experience compile women’s experiences of living amid chaos, feeling failure, inadequacy in motherhood and stigma. The third level’s theme: On the way back to normal compiles women’s experiences of needing support, feeling hope for the future, and facing the consequences of postpartum psychosis. Conclusion: The systematic literature review shows that postpartum psychosis is a complex condition displaying various aspects that the specialist psychiatric nurse needs to consider. The literature review can help the psychiatric nurse to offer a tailored care for the whole family.