Matematikängslan har visat sig ha en negativ påverkan på elevers motivation, prestation och arbetsminne (Ashcraft & Kirk, 2001). Forskning har visat att matematikängslan kopplas till olika faktorer som: bristande undervisning och sociala faktorer (Karlsson, 2019). Då undervisningen är den faktor som lärare kan påverka mest var det relevant att utföra denna studie för att bidra till nya kunskaper kring matematikängslan.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares olika uppfattningar och erfarenheter av matematikängslan. Syftet med denna studie var att samla in information om lärares uppfattningar och erfarenheter av fenomenet matematikängslan för att andra lärare och lärarstudenter ska kunna ta del av och jämföra erfarenheter för att utvecklas i sin lärarprofession och den egna pedagogiska verksamheten. Vår studie utgår ifrån en fenomenografisk forskningsansats då syftet med denna studie var att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar av fenomenet matematikängslan vilket detta teoretiska perspektiv möjliggör.

För att besvara frågeställningarna gjordes halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnliga matematiklärare. Intervjuerna ligger till grund för de olika kategorier som vi presenterar i vår resultat och analys. Denna studies resultat visar att lärarna uppfattar matematikängslan som en känsla av nervositet och oro inför matematikämnet. Lärarna upplever att eleverna uttrycker denna ängsla genom att säga negativa saker om ämnesinnehållet och den egna förmågan. Resultatet visar också på en variation gällande lärarnas strategier för att förebygga att elever utvecklar matematikängslan. De uppfattar strategier såsom tillåtande arbetsklimat, varierade arbetsmetoder och anpassningar som gynnsamma. Lärarna erfar olika bakomliggande faktorer till att elever utvecklar matematikängslan: samhällets syn på matematiken, föräldrars påverkan, bristande självbild, negativa erfarenheter samt lärarens undervisning. Slutligen visar resultatet att lärarna erfar provsituationer, multiplikationstabellen samt problemlösning som situationer och matematiskt innehåll som framkallar mest matematikängslan.

Resultatet sammanfattas och diskuteras samt kopplas till tidigare forskning. Vidare diskuteras metodval och studiens relevans för vår framtida yrkesroll. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning inom området.