Användning av läroböcker är vida utbrett i den svenska skolan (Johansson, 2006; Mullis et al., 2012), och detta ger upphov till frågan kring vilka möjligheter och begränsningar läroböcker för med sig i matematikundervisningen. I matematikundervisningen kan kommunikation anses som en viktig del av lärandet (Hufferd-Ackles et al., 2004; Mercer & Sams, 2006; Paridjo & Waluya, 2017; Valkenburg, 2010). Därutöver är kommunikationsför- mågan inskriven i läroplanen och ska därmed vara en del av undervisningen i mate- matik. Detta föranledde till föreliggande studies syfte, vilket är att ta reda på i vilken utsträckning kommunikationsförmågan kan identifieras i två för studien utvalda läroböcker. En av de utvalda läroböckerna är riktad mot årskurs 1 och den andra är riktad mot årskurs 3. Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod där användningen av innehålls- analys med kvantitativ och kvalitativ inriktning tjänade till att analysera innehållet i läroböckerna för att identifiera kommunikationsförmågan. Ävenkomparativ analys genomfördes för att kunna jämföra läroböckerna och synliggöra skillnader och likheter mellan materialen angående uppgifter som anses relevanta för kommunikationsförmågan. Analysen av läroböckerna präglas av de konstruktivistiska och sociokulturella perspektivens syn på kommunikation. Läroboken för årskurs 1 innefattar 9 uppgifter som är relevanta för kommunikationsförmågan. Läroboken för årskurs 3 innefattar 69 uppgifter som är relevanta för kommunikationsförmågan. Materialet riktat mot årskurs 3 hade en tyngdpunkt på skriftlig kommunikation medan uppgifterna i materialet för årskurs 1 hade fokus förlagt på muntlig kommunikation. Slutsatsen är att läroböckerna som valdes för föreliggande uppsats kan ge möjligheter att utveckla kommunikationsförmågan.