Sammanfattning/Abstract

Ekström, Eva (2020). Elevers lärmiljö utifrån KASAM och ett relationellt synsätt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Studien förväntas bidra med en ökad kunskap om och förståelse för behovet av en samsyn kring möjligheter att skapa ledning och stimulans där elevens lärande är i fokus.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att skapa kunskap om den pedagogiska och psykosociala lärmiljön i grundskolan, hur pedagoger upplever att de kan skapa meningsfulla och motiverande lektioner för alla elever oavsett förutsättningar. 

Frågeställningar

·       På vilket sätt upplever pedagoger att de har möjlighet att planera och strukturera lektioner utifrån KASAM, känsla av sammanhang, för att skapa meningsfullhet för elever?

·       På vilket sätt upplever pedagoger att relationen mellan lärare och elever har betydelse för att bidra till att elever känner undervisningen i skolan meningsfull? 

·       Hur kan ett lektionstillfälle analyseras utifrån KASAM:s faktorer begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och urskiljas under ett lektionstillfälle?

·       Hur kan ett lektionstillfälle analyseras utifrån relationsbyggande faktorer?

Teori

Det empiriska materialet har analyserats utifrån KASAM, känsla av sammanhang, som teori samt utifrån ett specialpedagogiskt och relationellt synsätt.

Metod

Studien har genomförts kvalitativt med deltagande observationer och intervjuer med semistrukturerade frågor. Observationerna bygger på ett strukturerat observationsschema utifrån faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och ett relationellt förhållningssätt. 

Resultat

Vid observationerna och intervjuerna framgick det att pedagogerna oftast både skriftligen och muntligen skapade en begriplighet om vad lektionen skulle handla om, några pedagoger förtydligade med bildstöd.

Det visade sig även att pedagogerna gjorde lektionernas innehåll hanterbart genom att presentera en arbetsgång över hur de skulle arbeta med lektionens mål. Vissa pedagoger förstärkte hanterbarheten hos eleverna med att numrera arbetsgången, ge tidsstöd i form av timglas eller med checklistor.

Den tredje faktorn meningsfullhet var inte lika observerbar. Pedagogerna förklarade inte varför valt innehåll skulle arbetas med eller syftet med lektionen. Trots avsaknad av tydlighet i förklaring av syftet arbetade eleverna och upplevdes som motiverade.

Studien visar att lärare har stor möjlighet att skapa motivation hos elever genom ett relationellt förhållningssätt. De intervjuade pedagogerna uppgav vikten av att skapa delaktighet, att se eleverna och att bekräfta dem var viktigt för att skapa meningsfullhet. Det framkom vidare att en ömsesidig respekt mellan lärare och elev samt en professionell relation skapade motivation och meningsfullhet hos eleverna.

Specialpedagogiska implikationer

Som specialpedagog används både ett patogent och ett salutogent synsätt som innefattar ett förebyggande och främjande arbete. Likväl som specialpedagoger i kartläggningen över elever kan använda sig av risk- och friskfaktorer menar jag att specialpedagogen kan använda liknande begrepp i sitt arbete med pedagoger. Genom ett relationsskapande arbete gentemot pedagoger kunna skapa förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling, att gå från ett vi och dom till ett vi. Som specialpedagog finns stora möjligheter att verka som ett kitt i skolorganisationen och skapa samsyn och förutsättningar för alla elevers lärande.