I en allt mer globaliserad värld blir en bred språklig repertoar allt viktigare för individen och samhället. Ämnet moderna språk syftar bland annat åt att förbereda eleven för en framtid och arbetsmarknad där behovet av en bred språklig repertoar och språklig medvetenhet ökar. I denna studie undersöks hur läromedel i spanska som modernt språk använder sig av elevernas språkliga resurser. 

Den teoretiska grunden för studien är Ofelia Garcías teori om translanguaging som i studien översätts med flexibel användning av språkresurser. García menar att flerspråkiga elever gynnas av en positiv syn på flerspråkighet samt av att ha tillgång till material och information på de språk de behärskar. 

För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en såväl kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys använts för att analysera innehållet i läromedlen Colores 7, Colores 9 och Digilär; spanska 1, vilka är läromedel som används i den svenska grund- och gymnasieskolan i undervisningen av spanska som modernt språk. Läromedlen riktar sig till elever med inga eller begränsade förkunskaper i språket. Studiens syfte är att undersöka om och på vilket sätt läromedel i spanska erbjuder eleverna möjligheter att använda alla sina språkliga resurser. Forskningsfrågorna är; När och hur används transspråkande i dessa läromedel? Hur avspeglas språklig och kulturell mångfald i läromedlen? Vilka likheter och skillnader visar de undersökta läromedlen? 

Resultaten visar att samtliga läromedel använder sig av strategier för transspråkande. Hur dessa tar sig uttryck, när och hur de används ser emellertid olika ut.