Socialt arbete bedrivs i organisationer som omfattats av en rad förändringar de senaste årtiondena. I syfte att modernisera välfärden har det offentligas organisering alltmer kommit att marknadsanpassas. Samtidigt har socialsekreterares arbetsrelaterade ohälsa ökat kraftigt de senaste 20 åren. Karl Marx alienationsteori utgör, tillsammans med Slavoj Žižeks våldsteori, det analytiska riktmärket i undersökningen av det sociala arbetets inre motsättningar, vilka ställs i relation till det nyliberala systemet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av Aino Trosells roman Socialsvängen. Resultatet visar att den stora arbetsbördan, att inte hinna göra ett fullgott arbete, sker på bekostnad av socialassistenternas arbetsbörda, i första hand gestaltad genom huvudpersonen Elisabeth. Utmattningen, oron, stressen och de fysiska åkommor som kommer med den, går att tolka som ett förkroppsligande av alienationsprocessen hos såväl Elisabeth som klienterna, men går även att se som ett förkroppsligande av det systemiska och symboliska våldet. Alieneringen förlängs således från att beröra arbetsplatsen, till svårigheter i att kunna relatera till och identifiera välfärdssamhällets syfte, vilket leder till alienering i förhållande till andra människor. Alienationen går därmed även att tolka i skenet av Žižeks våldsteori, där förfrämligandet kan betraktas som ett resultat av det systemiska och symboliska våldet.

Social work is conducted in organizations that have undergone a number of changes in recent decades. In order to modernize welfare, the organization of the public sector has increasingly been targeted to marketization. At the same time, the work related illness of social workers has increased drastically over the past 20 years. Karl Marx's theory of alienation, together with Slavoj Žižek's theory of violence, constitutes the analytical benchmark in the study of the internal contradictions of social work, which are set in relation to the neoliberal system. The study is based on a qualitative text analysis of Aino Trosell's novel Socialsvängen. The results show that the large amount of work, not having time to do satisfactory work, comes at the expense of the social workers' workload, primarily shaped in the novel by the main character Elisabeth. The exhaustion, anxiety, stress and the physical ailments that comes with the job, can be interpreted as an embodiment of the alienation process in both Elisabeth and the clients, but can also be seen as an embodiment of the systemic and symbolic violence. Alienation is thus extended from the place of work leading to difficulties of the worker to be able to relate to and identify the purpose of the welfare society. This in its turn can lead to alienation in relation to other humans. The alienation can thus also be interpreted in the light of Žižek's theory of violence, where it can be regarded as a result of the systemic and symbolic violence.