Malmö University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att tala med, mot och förbi varandra: samtal mellan föräldrar och skolledning på en dövskola
Lunds universitet.ORCID iD: 0000-0002-0484-1099
2004 (English)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

Popular Abstract in Swedish Inom många olika fält hyllas dialogen. Det finns en stark och utbredd tro, främst i det västerländska samhället, att lyckas man bara upprätta en dialog kan man planera i samförstånd och lösa problem. Människor talar med varandra för att förstå, hjälpa varandra och för att skapa gemensamma värden och målsättningar. I studiet av samtal upptäcker man emellertid snabbt att dessa också skapar problem och konflikter samt att människor också talar för att manipulera och kontrollera varandra. Våren 1997 startade man ett samarbete mellan främst föräldrar och skolledning på en dövskola i södra Sverige. Under drygt tre års tid besökte jag dessa möten som regelbundet hölls på skolan. Mötena varade mellan två till tre timmar och sjutton stycken av dessa möten besöktes och spelades in på band. Utskrifterna av dessa möten har sedan analyserats och de utgör huvuddelen av denna studie. På skolan menade man att en stor fördel med att skapa ett fungerande samarbete mellan hem och skola var att man på så sätt konstruerade en helhetssyn på barnen och deras situation. Genom samarbetet föreställde man sig att skolan skulle bli en bättre skola, vilket i sin tur skulle göra eleverna tryggare och inlärningsprocessen smidigare. Hur upprättar man en dialog när samtalet är av känslig art? Hur undviker man att hamna i ett alltför problemtyngt samtalsklimat? Hur balanserar man mellan spontana reaktioner och välformulerade samtalspunkter inom det institutionella mötessammanhanget? I avhandlingen belyses sådana frågor främst via analysen av retoriska manövrer och dialogiska aspekter så som exempelvis skapandet av olika samtalsklimat och samtalsstilar. Samtidigt leder studiet av dessa frågor fram till analyser av hur parterna väljer att presenterar sig själva och vilka egenskaper och karaktärsdrag man i sin tur väljer att lyfta fram hos den andre och i talet om eleverna. I samtalen mellan parterna måste ”det problematiska” på ett eller annat sätt kläs i ord och i det specifika sammanhanget uppstår olika förklaringsmodeller. Dessa förklaringsmodeller kan i sin tur studeras som kategoriseringsprocesser av de döva barnen, av föräldrarna och de som arbetar på skolan. I studien visas hur dessa tolkningar vidmakthålls, legitimeras och förändras i själva samtalssituationen. För att fördjupa förståelsen för hur samtalen på skolan kan förstås använder jag mig av två metaforer. I början av avhandlingen tolkar jag samtalen som en trafiksituation och i det avslutande kapitlet utvecklar jag förståelsen genom att föra in ytterligare en bild av samtalet som ett snurrande cykelhjul. Dessa bilder aktiveras och används växelvis under analysarbetets gång. Jag vill visa att samtal både kan förstås som en styrd handling och som en handling med oförutsedda element. Här blandas förväntade och oväntade inslag. Här möts det som sägs på rutin och det som överraskar i stunden. En slutsats är att parterna i samtal med varandra oavsett vad man talar om, på ett eller annat sätt, tycks sträva efter ett visst mått av konsensus. Ett sätt att försöka bevara och sträva mot ett samförståndsideal kan i samtalssituationen handla om att undvika känsliga ämnen genom att aldrig klart uttala vad det är man talar om. Här analyseras vagheten som en samtalsmässig styrka. Det undvikande talet kan sägas möjliggöra ett enande av parterna. Det är främst utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv som jag studerar mitt material. Påståenden, antaganden och beskrivningar skapas och används i relation till sociala omständigheter. På så sätt kan jag i argumentationsgången visa hur man talar om de sociala rollerna så som ”förälder” eller ”rektor” och hur dessa fylls med olika innebörder. Sammanfattningsvis vill jag med mina analyser visa att det är i de små och pågående talhandlingarna som olika perspektiv och positioner verbaliseras, synliggörs, utmanas och förändras.

Place, publisher, year, edition, pages
Department of Sociology, Lund University , 2004. , p. 215
Series
Lund Dissertations in Sociology
Keywords [en]
metapragmatic speech, constructivism, meaning-producing processes, metaphor, climate of conversation, conversation strategies, rhetoric, deaf, school representatives, parents, dialogue, talk - as - interaction, vagueness, identity creation, categorization process., Sociology, Sociologi
National Category
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mau:diva-39571ISBN: 91-7267-173-4 (print)OAI: oai:DiVA.org:mau-39571DiVA, id: diva2:1520390
Available from: 2021-01-21 Created: 2021-01-20 Last updated: 2023-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Säwe, Filippa

Search in DiVA

By author/editor
Säwe, Filippa
Sociology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 65 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf