Att förlora en eller flera tänder och vara hänvisad till att bära avtagbar protes kan, beroende på individ och situation, inverka på livskvaliteten. Kostnaderna för tandvård kan påverka såväl val av behandling som att en individ avstår från tandbehandling.Målen med denna avhandling var att:Mot bakgrund av tandvårdsförsäkringen studera tandvårdsnyttjande och oral hälsa, med speciellt fokus på orala proteser, samt oral hälsorelaterad livskvalitet i en svensk vuxen population.Beskriva dentala förhållanden – med fokus på protetiska variabler – i relation till sociala förhållanden och utvärdera om det fanns indikationer på förändringar i socioekonomisk påverkan på dentala förhållanden, sedan införandet av tandvårdsförsäkringen.Studera om olika attityder till tandvård är associerade med sociala såväl som dentala förhållanden och undersöka tandvårdsnyttjande i relation till dentala och sociala förhållanden, liksom i relation till attityder gentemot tandvårdskostnader och upplevt behov av tandvård.Utforska dimensionaliteten av variabler, ämnade att mäta oral hälsorela-terad livskvalitet, baserade på Lockers modell, i svensk kontext, samt att diskutera likheter mellan de funna dimensionerna och två utvalda befintliga instrument Oral Health Impact Profile (OHIP) och Oral Impact on Daily Performances (OIDP).Undersöka huruvida oral hälsorelaterad livskvalitet i en svensk vuxen population kunde förklaras av (a) sociala attribut, (b) individuella attribut, (c) dentala förhållanden med speciellt fokus på protetikens roll samt (d) attityder till tandvård.Enkätformulär skickades 1998 till ett slumpmässigt urval av 1974 per-soner i åldern 50-75 år, bosatta i Skåne. Svarsfrekvensen blev 66%.Resultaten visade att:Det fanns associationer mellan sämre social situation – i form av hög ålder och lågutbildad – och försämrade dentala förhållanden – i form av få kvarvarande tänder eller tandlös.Socioekonomiska skillnader avseende dentala förhållanden tycktes vara oförändrade jämfört med tidigare studier.Låg utbildning, och försämrade dentala förhållanden associerade med uppfattningen att kostnaden för tandvård är viktig och med att ha upplevt ett tandvårdsbehov utan möjlighet att tillgodose det på grund av kostnadsbarriär.Tandvårdsnyttjande var relaterat till kön, dentala förhållanden och attityder till tandvårdskostnader. Oberoende av varandra fanns där en högre sannolikhet för lågt tandvårdsnyttjande (mer sällan än en gång per år) för män, för personer med få kvarvarande tänder eller tandlösa, för de med avtagbar protes, för de som upplevde ett tandvårdsbehov utan möjlighet att tillgodose det på grund av en kostnadsbarriär samt för de som ansåg att kostnaden hade inverkat på deras tandvårdsnyttjande.Det fanns en tendens till högre sannolikhet för lågt tandvårdsnyttjande för de lågutbildade.Tre faktorer förklarade dimensionaliteten av 22 variabler för mätning av oral hälsorelaterad livskvalitet i den aktuella populationen: (1) Fysisk och social förmåga (den dominerande faktorn), (2) Psykologisk komfort och förmåga samt (3) Funktionell begränsning och fysisk smärta. Di-mensionerna var liknande de i OHIP och OIDP.Generell hälsa i förhållande till jämnåriga, tandantal och variabeln upplevt tandvårdsbehov med kostnadsbarriär, hade den starkaste inverkan på dagliga aktiviteter, på den psykologiska dimensionen och på oral funktion. Där fanns interaktionseffekt mellan tandantal och typ av protetisk ersättning.Typ av protetisk ersättning uttryckt i fast eller avtagbar protes, var mindre viktig för de med få kvarvarande tänder eller tandlös än för övri-ga, för att förklara oral hälsorelaterad livskvalitet.Sammanfattningsvis konstaterades social ojämlikhet avseende dental situation. Lågutbildade och äldre upplevde sämre tandhälsa än övriga. Målet med tandvårdsförsäkringen var vid dess införande att möjliggöra tandvård på lika villkor. Jämfört med tidigare studier kunde dock inte ses några indikationer på förändringar i socioekonomiskt inflytande se-dan försäkringens införande. Där fanns sociodentala skillnader i attityder till tandvårdskostnader vilket även avspeglades i lågt tandvårdsnyttjande. Lågt tandvårdsnyttjande kunde också relateras till lågt tandantal, protesbärande, manligt kön och låg utbildning.Upplevelsen av livskvalitet och oral hälsorelaterad livskvalitet är individuell och multidimensionell. Tre dimensioner av oral hälsorelaterad livskvalitet utkristalliserades i populationen. Fysisk och social förmåga rymdes inom samma dimension som också var den dominerande. Den oralt hälsorelaterade livskvaliteten beskrevs i tre dimensioner: Dagliga aktiviteter, Psykologisk dimension och Oral funktion. En av de mest framträdande förklaringarna till oral hälsorelaterad livskvalitet var antal kvarvarande tänder. Det fanns en teori att förekomst av avtagbar protes skulle vara av stor betydelse för försämrad livskvalitet. Det fanns dock interaktionseffekter mellan tandantal och protesförekomst vilket tolkades som att upplevelsen av tandförlust var mer negativ än förekomst av avtagbar protes vid värdering av oral hälsorelaterad livskvalitet. Det var också mindre viktigt för kategorin med få kvarvarande tänder eller tandlösa om den protetiska konstruktionen var fastsittande eller avtagbar. Avhandlingen visar som helhet att sociala och dentala förhållanden liksom tandvårdskostnad spelar stor roll för såväl vårdutnyttjande som livskvalitet. Oral protetik har en betydelsefull roll, där typ av ersättning interagerar med tandförlusten i sin effekt på livskvaliteten.

The main aim of this thesis was to study the impact of oral health and oral prostheses on oral health-related quality of life (OHRQOL) in an adult Swedish population. Additional aims were to study social inequali-ties in oral health, attitudes towards the cost for dental care and dental care utilization. The study base was 1294 responses to a questionnaire from a random sample of 1974 persons aged 50-75 years, all of whom were resident in the County of Skåne, Sweden. There was an association between impaired dental conditions and poor social conditions. Low dental care utilization covaried with impaired dental conditions and with stating a perceived need to obtain dental care but with no possibility to obtain it because of a cost barrier. In factor analysis, three factors captured 22 variables that aimed to measure OHRQOL. The constituent variables were summed into three index variables interpreted as oral health impact on everyday activities, on a psychological dimension and on oral function. The three variables were set as dependent variables in regression models with the independent variables social attributes, individual attributes, dentures, number of teeth and dental care attitudes. The models were run in three steps taking into account the interaction between the type of denture and the number of remaining teeth. The number of remaining teeth was more important than the type of denture when explaining OHRQOL. The type of replacement, in terms of fixed or removable denture, was less important for those with few or no remaining teeth, than for all others. OHRQOL was also explained by general health in relation to age peers as well as by varying attitudes towards dental care costs. Statistically significant interactions were ob-served between the number of remaining teeth and the type of denture when explaining OHRQOL. As a whole the thesis shows that social and dental conditions and cost for dental care play a great role for dental care utilization as well as for OHRQOL. Prosthodontics has an important role, where type of replacement interacts with tooth loss in its effect on QOL.