Detta examensarbete behandlar ämnet tvåspråkighet huvudsakligen utifrån några elevers erfarenheter och perspektiv. Vad möter de för svårigheter i behärskningen av sitt hemspråk? Vad har de för mål med sin språkanvändning? Hur står detta i relation till skolans mål? Teorier om språk och tänkande, delvis i ett tvåspråkighetsperpektiv, samt studier av tvåspråkighetens ramar i svensk skola har legat till grund för min analys av de svar som eleverna, deras mödrar och två svensklärare givit mig under mina kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att det finns en klyfta mellan elevernas tvåspråkiga verklighet och de yttre omständigheter som skolan ställer sina elever inför i form av stöd för tvåspråkigheten men även när det gäller förståelse för hemspråkets svårigheter, plats och roll i elevernas liv. Detta leder mig till slutsatsen att om de pedagogiskt ansvariga på alla nivåer på allvar ska jobba utifrån idén att ett rikt och varierat hemspråk är värdefullt i vårt samhälle, då måste mer resurser tillsättas och förståelsen för olika språkgruppers specifika villkor måste öka. Å andra sidan har jag valt att, i första hand, lyfta fram värdet av situationsbunden kommunikation framför uppnåendet av språkspecifika färdigheter. Språk är uttryck för mänskligt liv och det är genom att bejaka språkandet i alla dess former som tankeförmågan kan utvecklas, inte genom att nöja sig med att mäta och bedöma. Språkande går före språkbehärskning.

Communication first, then language control - A qualitative study of the circumstances surrounding bilingual secondary school students in Sweden