Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka relevant forskning inom samhällsämnets innehåll, didaktik och metoder för att svara på frågan vad forskning säger om hur undervisning i samhällskunskapsämnet kan vara meningsfull och relevant för eleverna. Med hjälp av databaserna MUEP, SwePub samt sökningar på Skolforskningsinstitutet, skolporten.se och Skolverket har relevant forskning i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar hittats. Resultatet av undersökningen visar att lärare i stort genomför sin samhällsundervisning utifrån egna erfarenheter, intressen och sitt kunskapsområde. För att en meningsfull och framgångsrik lärsituation ska uppstå behöver eleven ses som utgångspunkt för undervisningen. Lärare behöver också ta hänsyn till elevens erfarenheter och individuella behov. Samtliga källor som jag hänvisar är eniga om att demokrati och medborgarfostran är utgångspunkt för ämnet. Samtidigt uttrycker lärarna osäkerhet på hur det ska uppnås då man anser att styrdokumenten är otydliga och kunskapskrav samt läroböcker pekar på reproduktion av faktainnehåll. Ansvaret för undervisningens innehåll och att uppnå medborgarfostransuppdraget ligger på lärarna. Deliberativ undervisning, praktiska lärsituationer med diskussion och bearbetning återkommer i flera källor som bra metoder till att skapa meningsfullhet och uppnå målen för samhällskunskap. Slutsatsen som kan dras är att det är många faktorer som spelar in för att samhällskunskap ska bli relevant och meningsfullt för elever. Dessa faktorer gäller lärarens roll och syn på ämnet och undervisningen samt elevens individuella behov och erfarenheter.