Nyanlända barns mottagande i skolan framhålls som ett bristfälligt forskningsområde (Bunar, 2015). Ämnet är av högaktuell relevans för att alla barn i svensk skola och fritidshem ska ha likvärdiga förutsättningar. Mot bakgrund av ett bristfälligt forskningsområde och barns likvärdighet, har vi motiverats till att undersöka hur det arbetas med nyanlända barn på fritidshemmet. Vi vill undersöka arbetet både ur skolledares och pedagogers perspektiv samt hur svenska som andraspråkslärares kompetens kan användas på fritidshemmet. Vi har vidare haft som syfte att undersöka nyanlända barns egna uppfattningar av fritidshemmet, samt hur makt och hierarkier framträder i barn och vuxnas samspel på fritidshemmet. Studiens teoretiska angreppssätt innefattar ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv, men också teorier om maktordningar, hierarkier samt sociala fält och sociala band. Studien utgick ifrån en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder. Sammantaget visar studien att skolledares och pedagogers idéer många gånger tenderar att stanna som tankar och inte etableras i verksamheten. Dock framhålls välutvecklad kartläggning av det nyanlända barnets kunskaper, kulturell mix bland personalen och erfarenhetsutbyten som möjliga metoder för integrering. Pedagoger i studien lyfter fram praktisk-estetiska verktyg och aktiviteter som möjliga metoder för att gynna relationsskapande och språkutveckling. Huruvida makt och hierarkier blir påtagligt mellan nyanlända barn och andra barn, kan delvis bero på pedagogers inställning till barnen, men också deras erfarenheter av nyanlända. De nyanlända barnen framhåller trivsel, kamratskap och god variation av aktiviteter på fritidshemmet.